Hav i balans samt levande kust och skärgård
MÅL: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
BEDÖMNING 2024: Skånes havsmiljö har problem med bland annat övergödning, svaga fiskbestånd, obalans i ekosystem, gifter, skräp och exploatering. Mer kunskap om natur- och kulturvärden och om lämpliga åtgärder, behövs för en effektivare havsmiljöförvaltning.
Fisket och verksamheter som påverkar fiskbestånd behöver miljöanpassas och fler och bättre områdesskydd behövs. Uttag, utsläpp och fysisk påverkan måste styras av vad havsmiljön faktiskt tål, och åtgärder och övervakning måste prioriteras högre.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- God miljöstatus Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341).
- God ekologisk och kemisk status Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
- Ekosystemtjänster Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Grunda kustnära miljöer Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten.
- Främmade arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden och kulturarvet.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Kulturlämningar under vatten Tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet.
- Friluftsliv och buller Havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Tillstånd och målbedömning för Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne
Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås. Flera åtgärder genomförs, men ambitionsnivån är för låg i jämförelse med historisk och pågående miljöpåverkan, nuvarande tillstånd och återhämtningstider.
Utvecklingen går åt fel håll, av flera skäl
Trenden bedöms som negativ bland annat baserat på att allt fler fiskbestånd har det svårt, utsläppsökningar fortsätter att tillåtas, effekter av ett varmare klimat observeras, fler främmande arter hittas, och då exploateringen och den fysiska påverkan är mer omfattande än restaureringsarbetet och fysiska återställningar av havsmiljön.
Länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland konstaterar att tillståndet i Västerhavet är allvarligt. För första gången sedan de nationella miljömålen infördes för 25 år sedan gör samtliga tre länsstyrelser bedömningen att utvecklingen går bakåt.
Pressmeddelande: Allvarligt läge för Västerhavet efter 25 år med miljömålen
Länsstyrelsen Skåne anser att överfiskade bestånd måste få återhämta sig genom tillräckligt långa fiskestopp. Mer rovfisk bör lämnas kvar i havet, fysisk påverkan på kust och hav bör minimeras och utsläpp bör begränsas utifrån vad recipienter tål för att nå miljömål och vattendirektivets miljökvalitetsnormer.
För lite rovfisk förvärrar övergödningseffekter
Skånes hav har för höga halter av näringsämnen och övergödningseffekterna förstärks av svaga rovfiskbestånd. Relativt stora havsområden har ett visst skydd, men skyddsnätverket är varken representativt eller sammanhängande och saknar god uppföljning.
Åtgärder som gynnar rovfiskar, till exempel torsk, gädda och abborre, kan bidra till att motverka övergödningsproblem i kustområden. Det framgår av en studie ledd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Brist på övervakning och inventeringar
Flera skånska havsområden saknar övervakning eller har inte inventerats tillräckligt. Detta ökar osäkerheten i vattendirektivets statusklassningar, i prioriteringar för områdesskydd och vid bedömningar kopplade till miljöprövningar.
VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten.
Allvarligt läge för både torsk och sill i Östersjön
Få fiskbestånd mår bra. Östersjöns östra torskbestånd är nära en kollaps och det västra har historiskt låg lekbiomassa . Det kraschade torskbeståndet i Kattegatt har fortfarande inte återhämtat sig.
Sillbestånden runt Skåne har olika utvecklingstrender, men både det vårlekande beståndet på västkusten och i västra Östersjön, och beståndet i centrala Östersjön har minskat kraftigt under många år.
… och för torsken i Öresund
Även torsken i Öresund tycks nu minska kraftigt och uppvisar liknande fysiska symptom som torsken i södra Östersjön (mager och liten lever) .
Obalansen som finns i Östersjön, mellan stora viktiga populationer och mellan trofinivåer, förstärker övergödningens negativa effekter och missgynnar rovfisk och viktiga fleråriga alger och växter.
Linus Larliander, länsfiskekonsulent, Länsstyrelsen Skåne, i SVT:
Torskbeståndet i Öresund kollapsar: ”Riktigt illa”, SVT.se
Mer fiske än forskarna råder
EU och Sverige har sedan år 2000 överträtt havsforskningsrådets (ICES) råd för den akut hotade ålen. Under många år förlade Sverige det årliga ålfiskestopp som EU krävt, på perioder som inte maximerade åtgärdens nytta för ålen.
Gällande sillen i egentliga Östersjön, har forskare på Stockholms Universitet och SLU, uttryckt att ICES råd för 2025 är för högt.
Internationella Havsforskningsrådet (även ICES, från engelska International Council for the Exploration of the Sea) är en organisation som samordnar och främjar havsforskning i Östersjön och Nordatlanten.
Kritik mot svensk förläggning av förlängda ålfiskestoppet, Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sara Söderström och Henrik Svedäng, Stockholms Universitet (2024), Forskare om ICES senaste rådgivning för sillen i centrala Östersjön: ”Oansvarigt”, Stockholms universitet
Mikael Bergenius Nord, SLU (2024), Forskare på SLU kommenterar ICES råd för fisket i Östersjön, SLU
Sälskador, parasiter och försäljningspriser
Bara spillror återstår av det skånska Östersjöfisket. Orsakerna är framför allt svaga fiskbestånd, men även sälskador, parasiter och låga försäljningspriser. Gråsälsbeståndet har ökat i Östersjön sedan 2003.
Livskraftiga sälbestånd är positivt men medför konflikter som behöver hanteras. För beståndsåterhämtning är det viktigt att tänka på förhållandet mellan säl och bytesfisk.
Oklart varför tonfisken är tillbaka
För nionde året i rad observerades gott om blåfenad tonfisk i Öresund. Sundet utgör en naturlig flaskhals där vandrande fiskstim trängs ihop och gör dem till enklare byten för predatorer.
Tonfiskarnas besök i Öresund säger dock ingenting om utvecklingen i Skånes havsmiljöer. Beståndet av blåfenad tonfisk, som rör sig över otroligt stora ytor, har ökat de senaste åren, men det är fortfarande oklart varför tonfisken knappt observerades i svenska vatten under en längre period, förrän de åter sågs i större antal i för några sedan.
Tumlarna mycket hotade
De senaste studierna anger att antalet tumlare i bälthavspopulationen har halverats på 18 år. Över 900 individer tros dö i fiskenät varje år. För att bälthavspopulationen ska vara långsiktigt livskraftig, har forskarna beräknat att inte fler än 24 individer får dödas varje år.
Av Östersjöpopulationen återstår idag bara en spillra på cirka 500 djur och den löper stor risk att utrotas.
Tumlare, Livskraftig Tumlare (Phocoena phocoena) förekommer i Skagerak, Kattegatt och södra Östersjön. Arten hotas av bifångst vid fiske, miljögifter och troligen även av den ökande fritidsaktiviteten utmed kusterna. Tumlare, Artfakta
Tumlare (östersjöpopulationen), Akut hotad Östersjöpopulationen av tumlare (Phocoena phocoena, Baltic population) tillhör en distinkt genetiskt avskild population med egen morfologi och ett annat reproduktionsområde än bälthavspopulationen som håller sig väster om Bornholm under sommaren. Östersjöpopulationen av tumlare, Artfakta
Foto: Erik Christensen, CC BY-SA 3.0
Efterfrågan på kustnära boende risk för kulturhistoriska värden
Det kustnära byggandet i Skåne tycks ha stabiliserat sig runt cirka 200 byggnader på år. Det totala påverkanstrycket på kust och hav bedöms fortfarande vara stort. Efterfrågan på kustnära boende ger högt förändringstryck i kustsamhällen som ofta har höga kulturhistoriska värden. Dessa värden riskerar att urholkas då många kommuner saknar antikvarisk kompetens och strategiskt kulturmiljöarbete.
Av de nya byggnaderna uppfördes 36 byggnader utanför tätort. De flesta är så kallade komplementbyggnader såsom uthus, garage, carportar, lager och sjöbodar. 5 av de nya byggnaderna uppfördes inom skyddat område. Detta är klart färre än snittet för perioden 2014-2022.
Det är viktigt att komma ihåg att effekterna av det strandnära byggandet ackumuleras över åren. Man bör således inte bara analysera de årliga siffrorna utan även studera de mer långsiktiga perspektiven. Mellan åren 2014-2022 har totalt 2 556 nya byggnader, varav 149 har varit fristående, tillkommit i kustnära läge i Skåne. 135 av dessa byggnader ligger inom skyddade områden. Källa: Statistiska centralbyrån.
Kulturhistoriska lämningar under vatten: hot och kunskapsbrist
Det finns en stor kunskapsbrist om undervattenslämningar. Erfarenhet visar att lämningar under vatten löpande skadas av trålning och spökgarn. De riskerar också att skadas av verksamheter som hamnutveckling, vindkraftsetablering och sandtäkter. Kulturhistoriskt värdefulla lämningar, landskap och bebyggelse kan även skadas av stranderosion och stigande havsnivåer.
Spökgarn och spöknät är ord för förlorade fiskenät, trålar och liknande fiskeredskap som blivit kvar i hav och sjöar och fortsätter att fånga och döda fisk och andra djur under lång tid, så kallat spökfiske.
Spökgarnsrensning är när man letar reda på och tar upp spökgarn ur vattnet.
Spökgarn och andra förlorade redskap, Havs- och vattenmyndigheten
Havsbaserad vindkraft och natur & kultur
Flera ansökningar finns för att uppföra havsbaserade vindkraftparker i eller nära Skåne. Havsbaserad vindkraft kan ge stora klimatvinster då det är en viktig källa till förnybar energi. Samtidigt kan vindkraftparker i havet ha en negativ påverkan på vissa natur- och kulturvärden.
Periodvis syrefria bottnar
Flera av Skånes havsområden drabbas periodvis av syrebrist. Ofta gäller det djupare bottnar, till exempel norr om Ven, men även grundområden kan drabbas.
Muddring, dumpning och bräddning
Årligen rensas stränder, muddras hamnar och dumpas muddermassor i Skånes havsmiljö. Detta är normal påverkan kopplad till nyttjande av stränder och hamnmiljöer.
Bräddningar är en relativt liten påverkanskälla, men bättre hantering av vatten och avlopp, i landskapet, i samhällen och vid reningsverk, skulle ändå kunna minska riskerna för badande, och ytterligare begränsa denna miljöpåverkan.
Bräddningar är tillfälliga utsläpp av orenat avloppsvatten när reningsverk eller ledningar är överbelastade och vattenmängden är större än vad ledningssystemet klarar av. Normalt sker bräddning i samband med kraftiga regn.
Både limniska och marina invasiva arter i Skånes kustvatten
Skånes kustvatten är spridningsområden både för limniska arter som kan anpassa sig till marina förhållande och för marina arter som kan anpassa sig till mer limniska förhållanden. De senaste åren har flera arter påträffats i Skåne med hög eller allvarlig risk att inom de närmaste 50 åren påverka den biologiska mångfalden negativt.
Avsaknaden av strategier för att hantera upptäckta främmande marina arter, gör havsmiljön sårbar för effekterna av arter med potential att bli invasiva.
Alltför sällan räknas alla effekter ihop
Även när man räknar in alla olika typer av påverkan på havsmiljön, från land, luft och omkringliggande vattenmiljöer, är det mycket svårt att överblicka och kvantifiera de kumulativa effekterna. Kumulativ påverkan är ett svårt men viktigt mått på den samlade stress som organismerna utsätts för. Detta viktiga mått används dock inte i någon större utsträckning i planeringsprocesser och miljöprövning.
Mer hänsynstagande och bättre förebyggande arbete, krävs för att undvika skador på natur- och kulturmiljöer. Särskilt oroväckande är situationen i Öresund.
Fisken behöver återhämta sig och påverkan begränsas
Länsstyrelsen Skåne anser att överfiskade bestånd måste få återhämta sig genom tillräckligt långa fiskestopp. Mer rovfisk bör lämnas kvar i havet, fysisk påverkan på kust och hav bör minimeras och utsläpp bör begränsas utifrån vad recipienter tål för att nå miljömål och vattendirektivets miljökvalitetsnormer.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Hav i balans samt levande kust och skärgård, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Exploatering av stränder i Sverige
Stränder är viktiga miljöer för många djur och växter, samtidigt som de är attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Vi har därför ett behov av att följa hur exploateringen av stränderna förändras. Vi behöver kunskap som underlag för exempelvis miljömålsuppföljning, översiktsplanering, tillståndsgivning och områdesskydd.
Länsstyrelsernas miljöövervakning karterar exploateringen längs alla stränder i landet vart femte år, hittills år 2013, 2018 och 2023. Metoden som vi använder går ut på att lägga samman och bearbeta befintliga kartdata för att få ett ungefärligt mått på hur stor andel av stränderna som är exploaterade.
Exploatering av stränder i Sverige, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Åtgärdsarbete för Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne
Här berättar vi om åtgärder som genomförts i Skåne under det senaste året, alltså från hösten 2023 till hösten 2024.
Allt som genomförts i Skåne finns inte med. Vi har prioriterat att ta med åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel, eftersom den regionala miljömålsuppföljningen används som underlag för nationell uppföljning.
Hjälp till vandrande fiskar
Fiskar som vandrar mellan hav och vattendrag är viktiga för havsmiljön. Under 2024 har åtta biotopvårdande och tre vandringsfrämjande åtgärder utförts i Skånes vattendrag, till största del statligt finansierade.
Användningsområde: natur
Länsstyrelsen Skåne har under 2024 yttrat sig över granskningen av Havs- och Vattenmyndighetens förslag till reviderade havsplaner, och har bland annat förespråkat att flera skånska områden ska ha natur som utpekat användningsområde.
Viktigt bevara strandnära områden
Länsstyrelsen Skåne har under 2024 yttrat sig i ESBO-samråd för Danmarks förslag till reviderade havsplaner. Eftersom strandnära områden historiskt har exploaterats i stor utsträckning, förtydligade Länsstyrelsen vikten av att bevara de strandnära områden som finns kvar.
Esbokonventionen är en miljöskyddskonvention för Europa, Kanada och USA om samarbete för att förebygga gränsöverskridande miljöeffekter.
Höga kulturvärden vid kusten utpekade
Länsstyrelserna har färdigställt ett planeringsunderlag för kulturmiljövärden kopplade till havet. I underlaget har sex områden med mycket höga kulturvärden pekats ut längs Skånes kust.
Förlorade fiskeredskap söks upp i nordvästra Skåne
Delar av nordvästra Skåne ingår i projektet Förlorade fiskeredskap – hållbar hantering och bärgning. I projektet ska relevanta områden undersökas med Sidescan sonar och eventuellt med en Remotly Operated Vehicle (ROV). De fiskeredskap som hittas ska tas upp genom draggning, ROV eller dykning. Projektet finansieras genom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.
En sidescan sonar är ett sidotittande ekolod som bogseras ovanför botten och som används för att detektera material- och strukturvariationer på havsbotten, eller för att lokalisera riskföremål.
En Remotely operated vehicle är en fjärrstyrd ”undervattensrobot” eller undervattensdrönare som används vid inspektioner och arbete under vatten.
… och längs Skånes västkust
En grupp yrkesfiskare i Lomma fiskareförening genomför även under 2024, draggningar längs Skånes västkust, för att avlägsna spökgarn från havsmiljön.
Projektet finansieras genom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt Havs- och Vattenmyndighetens anslag 1:4 som omfattar arbete med sanering och återställning av förorenade områden.
Pingers ska skydda tumlare
Den förste oktober 2024 infördes pingerskrav vid nätfiske längs Skånes sydkust, för att stärka skyddet för tumlare i Östersjön.
Pingers är ljudskrämmare som gör att den hotade tumlaren kan undvika fiskenät.
Nya krav på användning av pingers i höst, Havs- och vattenmyndigheten
Stenrev ska restaureras
I september 2024 startade Improve Aquatic LIFE, ett av Europas största vattenvårdsprojekt, som ska pågå över sju år, i Skåne och åtta andra sydsvenska län. Inom projektet ska ett stort antal åtgärder utföras, i vattendrag och kustmiljöer, som har en direkt eller indirekt positiv påverkan på havsmiljön och dess arter.
I Skåne ska stenrevsmiljöer restaureras på två platser, en i centrala Öresund och en i Skälderviken.
Länsstyrelsen Skåne får stöd från EU i ett av Europas största vattenrestaureringsprojekt, Improve Aquatic LIFE. Närmare 400 miljoner kronor satsas på att förbättra vattenmiljöer, minska klimatförändringarnas effekter och att stärka hotade fisk- och musselbestånd i södra Sverige, där bland annat vattendrag, våtmarker och kustvatten ska restaureras.
De skånska åtgärderna omfattar omkring 50 miljoner kronor och berör åtgärder i Rönne å, Råån, Kävlingeån, Vramsån samt kustvatten. Åtgärdsarbetet handlar bland annat om:
- Återskapande av stenrev i kustvatten och åtgärdande av vandringshinder i vattendrag. Unika livsmiljöer återskapas vilket stärker fiskbestånd och den biologiska mångfalden. Det ger även bättre förutsättningar för rekreation och ökad naturturism.
- Särskilt fokus läggs på lax, havsnejonöga och ål som är starkt hotade arter i Europa och så även i Skåne. Genom smarta passagelösningar och förbättringar i livsmiljöer och vattenkvalitet kan överlevnaden och produktionen öka avsevärt.
- Flodpärlmusslan och den tjockskaliga målarmusslan, båda starkt hotade i våra vatten, återintroduceras i vattendrag där de har minskat kraftigt eller försvunnit. Musslorna fungerar som vattendragens egna reningsverk. En lyckad etablering bidrar till förbättrad vattenkvalitet och ökad biologisk mångfald.
- Utmaningar som översvämningar och torka i ett förändrat klimat ska motverkas genom att återställa vattendragens naturliga hydrologi genom återskapande av våtmarker och svämplan.
Projektet som helhet omfattar nio län och pågår till 2031.
EU-stöd till Europas största vattenvårdsprojekt, Länsstyrelsen Skåne
Rena muddermassor används till strandfodring
Tidigare har rena muddringsmassor från inseglingsrännor främst dumpats tillbaka i havet, men i takt med att efterfrågan på ren sand har ökat, har också användningen av rena muddringsmassor som strandfodringsmaterial ökat i Skåne.
Strandfodring är en metod att på konstgjord väg återställa eroderad havsstrand.
Nya och restaurerade våtmarker minskar näringen
Lokala vattenvårdsbidrag (LOVA) och medel från Landsbygdsprogrammet, har under perioden november 2023 till september 2024, medfinansierat anläggning eller restaurering av 47,3 hektar näringsminskande våtmarker i Skåne.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
Dykare städar längs gångstråk i Helsingborg
I Helsingborgs kommun har bottenmiljöerna längs gångstråk vid hamnar städats i syfte att avlägsna skräp, samt för att studera hur mycket nytt skräp som tillkommer.
Skräpmätningarna, som görs tre gånger per år, visar att plast är det materialslag som dominerar. När det gäller organiskt material består den största andelen av portionssnus. Kategorin ”annat material” utgörs av batterier och hygienartiklar såsom våtservetter, topspinnar, bindor och tamponger.
Källa: Håll Sverige Rent
Källa: Håll Sverige Rent
Helsingborg imiterar hällkar
Under 2024 testar Helsingborgs kommun att imitera hällkar i stenskoningar, för att efterlikna naturliga miljöer och genom dessa små strandnära vattensamlingar, skapa nytta för flera olika arter.
Nyttan av levande havsväggar undersöks
Helsingborgs kommun utökar under 2024 sina undersökningar av funktioner och nyttor från så kallade levande havsväggar, där strukturer sätts fast på kajkanter för att öka organismernas möjligheter att nyttja annars svårnyttjade lodräta kajkanter.
POSEIDON undersöker vad som påverkar tumlarnas beteende
I Öresund pågår forskningsprojektet POSEIDON (Porpoises in the Sound – Environmental drivers of distribution) som undersöker vilka faktorer som påverkar tumlarnas fördelning och beteende i tid och rum.
Nyplanterat ålgräs överlevde Babet
Ålgräset som planterades utanför Åhus under maj till juni 2023, överlevde stormen Babet och har spridit sig. Ålgräsplanteringarna finansierades av Postkodlotteriet och genomfördes inom projektet ”Återskapa Östersjöns livskraft”.
EU:s förbudsperiod för ålfiske skyddar bättre
EU förlade säsongens ålfiskestopp mellan 15 september 2024 och 15 mars 2025, detta eftersom medlemsländerna ej kunde enas om förbudsperioder i Skagerack, Kattegatt och Östersjön. Jämfört med Sveriges och Danmarks egna val av fiskeförbudsperioder de senaste åren, skyddar EU:s förbudsperiod ålen bättre, då den täcker större delar av ålens vandringsperiod i havet.
Nu är nästan allt fritidsfiske efter torsk förbjudet i Skåne
Från och med 1 januari 2024 förbjöds allt fritidsfiske efter torsk under hela året inom Östersjöns delområden 22-26, det vill säga, i hela Skåne, förutom norr om Kullaberg.
Källor och fördjupning
Vatteninformationssystem Sverige (VISS)
ICES
Cod (Gadus morhua) in subdivisions 24–32, eastern Baltic stock (eastern Baltic Sea), ICES
Cod (Gadus morhua) in subdivisions 22–24, western Baltic stock (western Baltic Sea), ICES
Cod (Gadus morhua) in Subdivision 21 (Kattegat), ICES
European eel (Anguilla anguilla) throughout its natural range, ICES
