Ingen övergödning
MÅL: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
BEDÖMNING 2024: I Skåne pågår ett mycket aktivt arbete mot övergödning som är ett av länets största miljöproblem.
Ökad tillsyn av avloppsreningsverk och små avlopp, anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken, strukturkalkning och reduktionsfiske är åtgärder som genomförts. Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring samt odling av fånggrödor bidragit till minskat näringsämnesläckage.
Åtgärderna har lett till att halterna i sjöar och vattendrag överlag minskar, men tyvärr ses inte samma trend i havet.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Ingen övergödning finns följande preciseringar:
- Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande av underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser.
- Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.
- Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
- Tillstånd i havet Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134).
Tillstånd och målbedömning för Ingen övergödning i Skåne
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Utsläppen ökar inte längre men trots att halterna i sjöar och vattendrag över lag minskar så ses inte samma trend i havet.
Problemet är komplext, det krävs betydligt fler och mer kraftfulla åtgärder och styrmedel både på nationell och internationell nivå.
Utsläppen ökar inte längre men trots att halterna i sjöar och vattendrag över lag minskar så ses inte samma trend i havet.
Jordbruket står för den största delen av näringstillförseln
Skåne har störst andel jordbruksmark i landet och övergödning är ett av länets största miljöproblem vilket påverkar en stor del av Skånes vatten kraftigt. Jordbruket står för den största delen av näringstillförseln, men även avloppsreningsverk och enskilda avlopp bidrar.
Prioriterade åtgärder är att få in näringsämnena i ett kretslopp och att minska läckaget till våra vatten. Många åtgärder genomförs för att minska läckaget men det är omöjligt att odla mark helt utan utsläpp.
Människans fysiska ingrepp försämrar naturens förmåga
Övergödningen är även starkt knuten till den fysiska påverkan på våra vatten. Historiska åtgärder som sänkta sjöar, uträtade vattendrag och dikade våtmarker har försämrat naturens förmåga att fånga upp näring innan den når havet.
Åtgärder för att fördröja vattnets väg ut mot havet och att skapa större vattenmagasin i landskapet är viktiga.
Utsläpp av oorganiskt kväve minskar men är fortfarande för höga
Trots att utsläpp av oorganiskt kväve till luft och via nederbörden har minskat de senaste 20 åren är belastningen fortfarande högre än vad skogen tål.
Lokal påverkan från djurhållande verksamheter på kvävekänsliga naturmarker kan vara betydande. Den svenska versionen av modelleringsverktyget SCAIL kan hjälpa till att bedöma påverkan. (Se även åtgärdsavsnittet.)
Formas-projektet SCAIL Sweden ska utveckla ett webbaserat spridningsverktyg för att bedöma kvävebelastning, surt nedfall och luftkoncentrationer i känsliga naturområden och livsmiljöer, samt PM10-koncentrationer, från förbrännings- och stora djurhållande anläggningar i Sverige.
De enkla beräkningar som för närvarande används för att bedöma kvävepåverkan från djurhållande anläggningar underskattar de lokala effekterna av kväveutsläppen. Det gör att incitament och krav på effektiva åtgärder för att minska ammoniakutsläppen från anläggningarna uteblir. Dessutom underskattar man miljöeffekterna på eventuella närliggande, känsliga naturområden, såsom Natura 2000 områden.
Lokalt kan utsläpp av kväve i form av ammoniak orsaka övergödning och försurningseffekter på närliggande ekosystem, vilket leder till förändringar i artsammansättningen och minskad biologisk mångfald.
Verktyget ska leda till bättre och säkrare bedömningar av miljöpåverkan i tillståndsprövningen, särskilt för nya eller expanderande förbrännings- och djurhållande anläggningar. Verktyget kommer att utvecklas i nära samarbete med lantbrukare, miljökonsulter och tillsynsmyndigheter.
I en del vatten minskar näringshalterna – i andra ökar de
Sedan 2001 har påverkan från övergödande ämnen minskat i flera sjöar och vattendrag. I vissa avrinningsområden har fosforhalterna minskat med så mycket som 30 mikrogram totalfosfor per liter mellan 2001 och 2019 (se figur 1). I andra avrinningsområden har halterna dock ökat.
I de avrinningsområden där koncentrationen har minskat har det ofta funnits aktörer (vattenråd, kommuner, föreningar) som aktivt arbetat med åtgärder.
Organisationer och privatpersoner inom ett eller flera avrinningsområden kan tillsammans bilda ett vattenråd. I ett vattenråd diskuterar man sig fram till ett gemensamt sätt att förvalta de lokala vattenresurserna.
Vattenrådet ska sträva efter att ha en helhetssyn över frågor som rör grundvatten, ytvatten och kustvatten, men rådet ska även skräddarsys efter områdets lokala behov. Ett vattenråd skall involvera alla berörda och ge dem lika möjligheter att komma till tals.
Vattenorganisationer och luftvårdsförbund, Länsstyrelsen Skåne
Östersjön: lång uppehållstid och läckande bottnar
Den långa uppehållstiden för vattnet i Östersjön, upp till 30 år, gör att näringsämnen som belastar havet stannar kvar under lång tid. Ett annat problem i Östersjön, och även i många sjöar, är att fosforutsläpp lagrats på bottnarna som nu läcker fosfor, så kallad interngödning.
Goda bestånd av stora rovfiskar är viktiga för att balansera ekosystemen och motverka övergödningseffekter. Dessvärre är dessa bestånd utarmade i såväl västra som östra Östersjön.
Åtgärder som gynnar rovfiskar, till exempel torsk, gädda och abborre, kan bidra till att motverka övergödningsproblem i kustområden. Det framgår av en studie ledd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Stor näringsbelastning på grundvattnet
Även det skånska grundvattnet är påverkat av mänsklig aktivitet såsom jordbruk och avlopp. Kvalitetsproblemen i grundvatten hänger ihop med en stor näringsbelastning men även stor sårbarhet med delvis genomsläppliga jordar och otillfredsställande vattenskydd.
Kontinuitet i stöden viktig för åtgärdsarbetet
Kontinuitet är viktigt i åtgärdsarbetet och det positiva är att anslag 1:11 varit varaktigt under lång tid.
En organisation för åtgärder har hunnit byggas upp i länet med flera åtgärdssamordnare och en erfarenhet av att genomföra åtgärder. För att åtgärdstakten inte ska minska krävs fortsatt anslag inom 1:11. Önskvärt är ett långsiktigt stöd för våtmarker.
Det är positivt att Strategiska Planen 2023 har kunnat börja i tid. Glapp i programmet har historiskt visat sig ha negativa effekter på åtgärdstakten.
Variationen mellan åren visar tydligt på variationen av tilldelningen av medel. Till exempel är nedgångarna efter 2015 och 2021 kopplade till att landsbygdsprogrammen gäller i perioder. Och när en programperiod upphör, tar det några år tills ansökningar inom ramen för nästa period hanterats och åtgärder kommit igång.
Källa: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/myllrande-vatmarker/anlagda-eller-hydrologiskt-restaurerade-vatmarker/skane-lan/
Anslag 1:11, även kallat Havs- och vattenmiljöanslaget, är ett viktigt verktyg för genomförandet av regeringens sammanhållna politik för sjöar, vattendrag och hav. Genom anslaget stöds det nationella genomförandet av flera EU-direktiv såsom vattendirektivet, havsmiljödirektivet, habitatdirektivet och havsplaneringsdirektivet samt EU:s Östersjöstrategi, Helcoms Baltic Sea Action Plan, Det svenska miljömålsarbetet och FN:s hållbarhetsmål.
Havs- och vattenmiljöanslaget (1:11), Havs- och vattenmyndigheten
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027
År 2023 förnyades jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Varje land har nu en strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har mat på borden.
Varje land i EU ska ta fram en så kallad strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik under åren 2023–2027. I den strategiska planen står det till exempel vilka mål vi ska uppnå och vad du kan få stöd och ersättningar för.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027, Jordbruksverket
Fortsatt systematiskt åtgärdsarbete
Det är viktigt att Länsstyrelsen fortsätter samarbetet med åtgärdssamordnarna och vattenvårdsorganisationerna i länet för att systematiskt arbeta med åtgärderna i vattenförvaltningens åtgärdsprogram.
Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem. I Sverige har de fem vattenmyndigheterna ansvaret för vattenförvaltning i varsitt distrikt.
Vart sjätte år görs en bedömning av hur ett vatten mår, en så kallad statusklassificering. För ytvatten finns två typer av status: ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen i ytvatten görs genom bedömning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Varje grupp bedöms i en femgradig skala: hög status, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Den kemiska statusen kan antingen sättas till god eller uppnår ej god och det finns gränsvärden för totalt 45 ämnen som är fastställda i EU:s vattendirektiv.
Vart sjätte år tar vattenmyndigheterna fram ett åtgärdsprogram för varje vattendistrikt. Åtgärdsprogrammen beskriver de problem som behöver lösas i distriktens vatten, vilka de viktigaste källorna till problemen är och vilka åtgärder som myndigheter och kommuner ska sätta in.
Åtgärdsprogrammen är verktyg för att uppnå de miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheterna beslutat om. De är juridiskt bindande för myndigheter och kommuner och ska därför genomföras. Åtgärderna ska vara kostnadseffektiva och deras konsekvenser ska vara analyserade.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Ingen övergödning, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning: Krondroppsnätet
Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog
Nedfallsmätningar genomförs över öppet fält samt under krontaken i brukade skogsytor (krondropp). Utöver nedfallsmätningarna utförs även markvattenkemiska mätningar och mätningar av lufthalter på lokalerna.
Krondroppsnätets övervakning omfattar ett sextiotal provytor i brukad skog och på öppet fält över hela landet.
Syftet är att beskriva tillstånd, utveckling, samt effekter av bland annat försurning, övergödning och marknära ozon.
Exempel på miljöövervakning:
Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag, basövervakning
Vi mäter vattnets kemiska egenskaper, till exempel hur försurat, brunt och näringsrikt vattnet är. Vi undersöker också biologin genom fisk, bottenlevande smådjur och alger i vattnet för att bedöma hur olika omvärldsfaktorer påverkar livet i vattnet. Miljögiftsundersökningar i vatten, sediment eller djur kan också ingå.
Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag, basövervakning, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Åtgärdsarbete för Ingen övergödning i Skåne
Här berättar vi om åtgärder som genomförts i Skåne under det senaste året, alltså från hösten 2023 till hösten 2024.
Allt som genomförts i Skåne finns inte med. Vi har prioriterat att ta med åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel, eftersom den regionala miljömålsuppföljningen används som underlag för nationell uppföljning.
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vatten riktar sig till myndigheter och kommuner och anger de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas.
Länsstyrelsen Skåne ställer krav vid tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter, samt prioriterar åtgärder och rådgivning inom lantbruket.
Länsstyrelsen Skåne vägleder och stöttar kommunerna inom olika områden, till exempel deras tillsynsarbete och i översikts- och detaljplanering.
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett svenskt juridiskt styrmedel som infördes i och med tillkomsten av miljöbalken 1999. Miljökvalitetsnormer infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk.
Utgångspunkten när man fastställer en miljökvalitetsnorm är kunskap om vad människan och naturen tål utan hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden. Normen ska därför avspegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet, men tar vanligtvis inte sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas.
Vart sjätte år tar vattenmyndigheterna fram ett åtgärdsprogram för varje vattendistrikt. Åtgärdsprogrammen beskriver de problem som behöver lösas i distriktens vatten, vilka de viktigaste källorna till problemen är och vilka åtgärder som myndigheter och kommuner ska sätta in.
Distriktens åtgärdsprogram, Vattenmyndigheterna
Åtgärdsprogram för vatten 2022-2027 Västerhavets vattendistrikt
Åtgärdsprogram för vatten 2022-2027 Södra Östersjöns vattendistrikt
Delåtgärdsprogram mot torka och vattenbrist 2022-2027 Södra Östersjön
Krav på tekniska lösningar från verksamhetsutövare
Länsstyrelsen Skåne är aktiv i tillståndsprövningar vid Miljöprövningsdelegationen och Mark- och miljödomstolen för att minimera utsläpp och nedfall av ammoniak och kväve från tillståndspliktiga verksamheter. Vi ställer krav på att verksamhetsutövare ska utreda och redovisa tekniska lösningar för att minska utsläppen, bland annat:
- förse flytgödselbrunnar med fasta tak och stallbyggnader med system för reduktion av ammoniak i ventilationsluften. Vid samråd inför tillståndsprövningar och yttrande till Miljöprövningsdelegationen och Mark- och miljödomstolen tas dessa frågor upp.
- att röta gödsel för att framställa biogas och därmed minska ammoniakavgången vid spridning av gödsel på åkermark.
- installation av kollektorslangar i gödselkulvertar som kyler gödseln och reducerar ammoniakavgången med 30–50 procent.
- arbeta aktivt med anpassade skyddszoner utifrån ekologisk status i recipienten vid tillståndsprövningar av djurhållande verksamheter med egen växtodling. Till exempel har ogödslade skyddszoner vid starkt näringspåverkade vattendrag utökats från 6 till 10 meter i ett par tillståndsprövningar.
Miljöfarlig verksamhet är all användning av mark, byggnader eller anläggningar som kan medföra störningar för människors hälsa eller miljön. Regler för miljöfarlig verksamhet finns i miljöbalken.
Miljöfarlig verksamhet, Länsstyrelsen Skåne
Länsstyrelsen hanterar ansökningar om tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Det är sedan miljöprövningsdelegationen som fattar beslut i ärendena. På Länsstyrelsens webbplats kan du läsa mer om hur prövning av miljöfarlig verksamhet går till.
Man kan utvinna värme från gödsel med en värmepump genom att gjuta in en kollektorslang i gödselkulverten. När man tillvaratar värmen i gödseln så kyls den vilket minskar utsläppet av växthusgasen metan samt ammoniak från gödseln.
Modellering av djurhållnings påverkan på luft
Länsstyrelsen Skåne deltar i utvecklingen av en svensk version av modelleringsverktyget SCAIL som sjösätts i november 2024. Verktyget kan användas av verksamhetsutövare, konsulter och prövningsmyndigheter för att bedöma påverkan av djurhållande verksamheters luftutsläpp på värdefull och skyddad natur.
Projekt med näringsrening i Strategiska Planen
Vattenvårdsprojekt kan nu sökas inom den Strategiska Planen 2023–2027 och 33 ansökningar har kommit in hittills.
Det finns tre olika stöd att söka varav ett har fokus på näringsrening. Totalt finns en budget på 80,9 miljoner kronor för alla tre investeringsstöden för vattenvårdsåtgärder. Det ger en viktig kontinuitet i finansieringen fram till 2027.
Du kan få stöd för vattenvårdsåtgärder i odlingslandskapet. Det kan till exempel vara att anlägga eller restaurera våtmarker. Du kan också få stöd för att anlägga tvåstegsdiken, kalkfilterbäddar eller någon annan investering som förbättrar vattenkvaliteten.
Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder, Länsstyrelsen Skåne
47,3 hektar anlagt eller restaurerat
Totalt har 47,3 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats i Skåne sedan 2023 års uppföljning. Finansieringen kommer främst från Strategiska planen, LOVA-medel (lokala vattenvårdsprojekt) och våtmarkssatsningen.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
17 miljoner till bland annat svämplan och tvåstegsdiken
Inom LOVA har under 2024 totalt 17,1 miljoner kronor beviljats till olika projekt för att minska övergödningen, till exempel anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken och återställning av naturliga svämplan.
Åtgärdssamordnare följer process från idé till färdigt
Under 2024 finansierades fem åtgärdssamordnare i sex vattenråd och en kommun med LOVA-medel i Skåne län. Åtgärdssamordnare arbetar aktivt med vattenåtgärder, huvudsakligen restaurering och anläggning av våtmarker och svämplan i syfte att minska övergödning eller uppnå god ekologisk status enligt miljökvalitetsnormen.
Genom att söka upp och identifiera lämpliga platser, ta emot intresseanmälningar och föra dialog med markägare, delta i framtagning av förslag och utformning samt projektleda följer åtgärdssamordnaren hela processen från idé till färdig åtgärd.
Projekt som fått våtmarks-LONA och/eller LOVA 2024
| Kommun/organisation | Projektnamn | Beviljade medel | Stöd |
| Svedala | Vatten- och naturvårdsplaner på golfbanor | 155 700 kr | LONA |
| Vellinge | Restaurering av två vanningar i Skanörs stadspark | 450 000 kr | LONA |
| Kristianstad | Miljöförbättrande åtgärder i Kilingaån | 585 000 kr | LONA |
| Osby | Förundersökning Våtmark Höghult | 360 000 kr | LONA |
| Osby | Vatten i Göinge 2 | 800 000 kr | LONA |
| Båstad | Inventering av ytor för anläggning/restaurering av våtmarker | 594 000 kr | LONA |
| Lund | Vattenvårdande åtgärder inom Höje å avrinningsområde 2024-2025 | 306 000 kr/ 2 032 000 kr | LONA och LOVA |
| Lund | Praktisk vattenvård i Kävlingeåns avrinningsområde 2024-2027 | 234 000 kr/ 6 124 831 kr | LONA och LOVA |
| Helsingborg | Åtgärdsprogram Lussebäcken Etapp 2 | 2 012 927 kr/ 1 800 000 kr | LONA och LOVA |
| Lindeshamns båtklubb | Skrovskyddsdukar | 120 000 kr | LOVA |
| Höje å vattenråd | Pilotprojekt KMV markavvattning | 456 000 kr | LOVA |
| Bjuv | Plan för Bjuvs vatten | 300 000 kr | LOVA |
| Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd | Anläggning och restaurering av dammar och våtmarker 2024-2027 | 800 000 kr | LOVA |
| Landskrona stad | Vattenvårdsåtgärder i Saxån-Braåns avrinningsområde: Genomförande under perioden 2024-2026 | 2 000 000 kr | LOVA |
| Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd | Mättade skyddszoner | 200 000 kr | LOVA |
| Sportfiskarna | Gäddfabrik Kvesarumsåns utlopp | 650 648 kr | LOVA |
| Rönneåns vattenråd och Vegeåns vattenråd | Gemensam åtgärdssamordnare Rönneåns och Vegeåns vattenråd | 2 192 000 kr | LOVA |
| Torekovs Båtsällskap | Båtbottendukar | 448 000 kr | LOVA |
| Sydvästra Skånes Vattenråd | Sydväståprojektet III – Vattenvårdsåtgärder | 1 952 000 kr | LOVA |
| Höje å vattenråd | Pilotprojekt – offgrid pumplösningar för näringsämnesreduktion | 1 049 760 kr | LOVA |
Strategier för minskat läckage inom Greppa
Greppa Näringen arbetar bland annat med planering av våtmarker och strategier för att minska näringsläckage. Omfattningen av rådgivningen har tenderat att minska de senaste åren men under 2023 har utvecklingen vänt. Mellan juli 2023 och juni 2024 genomfördes 428 enskilda rådgivningar, 46 kurser med 659 deltagare och 22 fältvandringar med 320 deltagare. Under perioden genomfördes till exempel 56 våtmarksrådgivningar i länet.
Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.
Rådgivning om jordhälsa
Inom Landsbygdsprogrammets målområden Ekologisk produktion och Ett rikt odlingslandskap har Länsstyrelsen Skåne bland annat jobbat med rådgivning för att öka jordens hälsa och därmed minska övergödning.
Stöd för kolinlagring
1868 lantbrukare sökte stöd för kolinlagring och minskat kväveläckage.
Du kan söka ersättning för att odla fånggröda, vårbearbetning, och för att odla mellangröda.
Ersättning för kolinlagring och minskat kväveläckage – Jordbruksverket.se
Källor och fördjupning
Ingen övergödning – Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2023 (havochvatten.se)
Vattenmyndigheterna, Distriktens åtgärdsprogram.
Cod (Gadus morhua) in subdivisions 24–32, eastern Baltic stock (eastern Baltic Sea), ICES 2023
Cod (Gadus morhua) in subdivisions 22–24, western Baltic stock (western Baltic Sea), ICES 2023
