Levande sjöar och vattendrag
MÅL: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
BEDÖMNING 2024: Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av exploatering, rensningar, vattenuttag, övergödning och bekämpningsmedel. Bara 16 procent av de bedömda skånska sötvattenförekomsterna uppnår god status.
Åtgärdsarbetet har intensifierats för att återskapa mer naturliga flöden och vattenmiljöer, med möjlighet för fisk och andra organismer att vandra fritt i vattensystemen. Skydd av sjöar och vattendrag har prioriterats, men arbetet går för långsamt. Det strandnära byggandet är fortsatt mycket omfattande.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- God ekologisk och kemisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
- Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna.
- Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet.
- Ekosystemtjänster Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Strukturer och vattenflöden Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Tillstånd och målbedömning för Levande sjöar och vattendrag i Skåne
Målet är inte möjligt att nå till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
De flesta vatten i Skåne är påverkade och ytterst få har god ekologisk status
I Skåne är de flesta sjöar och vattendrag påverkade. 39 av 241 bedömda skånska vattenförekomster uppnår god ekologisk status, övriga har fått tidsfrist till 2027 respektive 2033 för att nå god ekologisk status. Många åtgärder genomförs och har intensifierats inom ramen för vattenförvaltningsarbetet.
Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem. I Sverige har de fem vattenmyndigheterna ansvaret för vattenförvaltning i varsitt distrikt.
Vart sjätte år görs en bedömning av hur ett vatten mår, en så kallad statusklassificering. För ytvatten finns två typer av status: ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen i ytvatten görs genom bedömning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Varje grupp bedöms i en femgradig skala: hög status, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Den kemiska statusen kan antingen sättas till god eller uppnår ej god och det finns gränsvärden för totalt 45 ämnen som är fastställda i EU:s vattendirektiv.
Skånes ytvatten är mycket hårt påverkade av markanvändningen. Trycket på vattennära boende är fortsatt högt och strandområden exploateras. Detta tillsammans med att andelen hårdgjorda ytor ökar i Skåne, gör att förutsättningarna för översvämningskontroll försämras.
Rensning, bevattningsuttag, brist på funktionella skyddszoner, vattenkraft, övergödning och bekämpningsmedel är tillsammans med etablering och spridning av invasiva främmande arter de största hoten mot vattenmiljöerna och den biologiska mångfalden.
Sammantaget bidrar dessa faktorer till att målet är svårt att nå. Även om åtgärder genomförs tar det lång tid för vattenmiljön att återhämta sig.
Rensning: Öppna diken och täckdiken på din mark räknas som vattenanläggningar. Du som är markägare kan vara skyldig att underhålla dem. Innan du gör något underhåll av dina diken kan du behöva göra en anmälan, eller ansöka om tillstånd eller dispens hos Länsstyrelsen.
Vattenuttag är en vattenverksamhet som innebär att grundvatten eller ytvatten tas ut, för till exempel dricksvatten, bevattning eller processvatten. Beroende på hur mycket vatten du tar ut eller hur stor miljöpåverkan blir, kan du behöva göra en anmälan eller ansöka om tillstånd.
Anledningen till att vattenuttag är kontrollerat på det här sättet är att det finns risker med vattenuttag.
Ekologiskt funktionella kantzoner vid vatten
Området närmast ett vattendrag har stor betydelse för vattendragets ekologiska status i såväl skogs- som jordbruksmark. Kantzonen påverkar bland annat vattentemperatur, erosion, pH samt tillflödet av partiklar, näringsämnen och gifter. Alla dessa faktorer är av avgörande betydelse för en rad olika växter och djur i och omkring vattendraget. Det är därför viktigt att man tar särskild hänsyn i kantzonen.
Man kan dela upp kantzonens funktioner för vattendraget i fyra olika delar: energikälla, livsmiljö, klimatanläggning och reningsverk.
Broschyr: Planering för ekologiskt funktionella kantzoner vid vatten, Länsstyrelsen (pdf)
Arbetet med vattenskyddsområden för långsamt
Bildandet av nya och uppdaterade vattenskyddsområden för skånska ytvattentäkter går alltför långsamt.
För att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar finns möjlighet att bilda vattenskyddsområden. Både Länsstyrelsen och kommunen kan fatta beslut om att inrätta ett vattenskyddsområde.
Vattenskyddsområden har en geografisk avgränsning och kan vara indelade i olika zoner. Kopplat till vattenskyddsområdet finns olika föreskrifter till skydd för vattnet. Det kan innebära begränsningar av hur marken får användas och av hur till exempel kemikaliska produkter och avfall får hanteras. För en verksamhet eller åtgärd kan det gälla förbud, tillstånd eller anmälningsplikt. Vattenskyddsområden kan bildas för att skydda både grundvatten och ytvatten.
Hotade arter riskerar dö ut
Bevarandestatusen är inte gynnsam för ål, havsnejonöga, flodkräfta och flera bottenlevande arter. Flodpärlmusslan saknar föryngring och riskerar att dö ut i Skåne.
Att skydda värdefulla vatten tar tid och resurser
Skydd av värdefulla vatten behöver prioriteras högre då det tenderar att dra ut på tiden och är resurskrävande, eftersom det ofta innefattar många sakägare.
Behovet av både ekonomiska och personella resurser för att bygga upp kunskapen om värdefulla vatten och kulturmiljöer är fortsatt stort. Även för kulturmiljöåtgärder brister finansieringen.
Positivt är att den nya nationella strategin för skydd av limniska miljöer trycker på att skyddsarbetet ska intensifieras, och regeringen har dessutom avsatt ökade anslag för perioden 2024-2026 till akvatiskt skydd.
Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen har fastställt den nationella strategin för genomförande av skydd av vattenmiljöer med nationellt höga natur- och kulturvärden. Syftet är att fler sådana miljöer ska få ett formellt skydd och bevaras för kommande generationer i enlighet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag.
Ny kunskap om kulturmiljö
Arbetet med moderna miljövillkor för vattenkraften och restaurering av vattendrag har lett till en stark kunskapsuppbyggnad på kulturmiljöområdet. Klassificering och normsättning av vatten behöver uppdateras utifrån den kunskap om kulturmiljön som byggts upp.
Vattenhållande och vattenutjämnande
Det blir allt viktigare att stärka den vattenhållande förmågan som skydd mot torka, men också den vattenutjämnande förmågan vid skyfall. För att kunna bevara och stärka den biologiska mångfalden krävs att även hydromorfologiska hänsyn tas och att åtgärder genomförs för till exempel mer naturlika flöden och strukturer. I det här sammanhanget kommer det även att bli viktigt att arbeta med att återställa de sjöar som har sänkts i Skåne.
Hydrologi är läran om vattenförhållandena på jorden. Detta omfattar vattnets cirkulation mellan hav, atmosfär och landområden, vattnets fysikaliska och kemiska egenskaper, och dess samspel med levande organismer.
Inom geomorfologin studeras landformer, landskapets sammansättning och de processer på jordens yta som bildar dessa landformer.
Hydromorfologi kombinerar hydrologi och geomorfologi.
Hydromorfologi beaktar vattenförekomsternas fysiska karaktär och vatteninnehåll och tittar på hur naturlig och mänsklig aktivitet påverkar hydrologin och geomorfologin hos sjöar, vattendrag och hav och deras berörda ekosystem.
Områden där vatten kan svämma och flöda fritt behövs
Funktionella skyddszoner behöver kunna bevaras och/eller etableras utmed vattendrag och sjöar. Det är önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag. Dessa behöver behovsanpassas utifrån topografi och vattnets värden. Även områden, där vatten tillåts svämma och flöda fritt utan markbearbetning, behöver kunna avsättas.
En skyddszon är en remsa vid kanten av en åker som inte brukas, utan som är permanent beväxt. Avsikten är att förhindra läckage av näringsämnen och växtgifter till exempelvis vattendrag. En funktionell skyddszon bidrar dessutom till en bra livsmiljö och bidrar till olika ekosystemtjänster.
Lagar för dikningsföretag behöver ses över
Det är hög tid att de lagar som reglerar dikningsföretag ses över och miljöanpassas. För motsvarigheten till dikningsföretag i Danmark har ”regulative” setts över och förändrats på ett sätt som skulle kunna tillämpas i Sverige, om lagstiftningen anpassas.
Dikning: Ett dike är en mänskligt skapad anordning avsedd att dränera vatten från exempelvis åkrar och skogsmark. Markavvattning kräver tillstånd enligt miljöbalken. För att skydda de få våtmarker som finns kvar gäller i bland annat Skåne även ett generellt förbud mot markavvattning.
Investeringsstöd för bevattningsdammar kommer med risker
Under perioden 2023-2027 ges ett nytt investeringsstöd till bevattningsdammar med syfte att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat för att behålla eller öka produktionen, spara grundvatten och undvika uttag från vattendrag under perioder med lågt vattenflöde. Dammarna kan riskera att ge negativa effekter för vattenmiljöer och den biologiska mångfalden om de anläggs i befintliga svämplan.
Dammarna kan riskera att ge negativa effekter för vattenmiljöer och den biologiska mångfalden om de anläggs i befintliga svämplan.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Levande sjöar och vattendrag, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag, basövervakning
Vi mäter vattnets kemiska egenskaper, till exempel hur försurat, brunt och näringsrikt vattnet är. Vi undersöker också biologin genom fisk, bottenlevande smådjur och alger i vattnet för att bedöma hur olika omvärldsfaktorer påverkar livet i vattnet. Miljögiftsundersökningar i vatten, sediment eller djur kan också ingå.
Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag, basövervakning, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Åtgärdsarbete för Levande sjöar och vattendrag i Skåne
Här berättar vi om åtgärder som genomförts i Skåne under det senaste året, alltså från hösten 2023 till hösten 2024.
Allt som genomförts i Skåne finns inte med. Vi har prioriterat att ta med åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel, eftersom den regionala miljömålsuppföljningen används som underlag för nationell uppföljning.
Sötvattensmiljöer behöver skyddas mer
Skydd av sötvattensmiljöer har prioriterats men går fortsatt trögt i Skåne.
9 procent av Skånes ytvattenareal omfattas av områdesskydd. Mindre än 2 procent av Skånes totala skyddade areal består av ytvatten, varav endast en bråkdel utgörs av de mest skyddsvärda vattnen.
Det senaste året har fyra naturreservat om 253 hektar vunnit laga kraft, där 27 hektar mer eller mindre triviala vattenmiljöer ingår, bland annat har Svaneholmssjön och Dalköpingeån skyddats i sin helhet.
DNA-analys av fisken id i Ståstorpsån
Länsstyrelsen Skåne har i samarbete med Kalmar län genomfört en provtagning för DNA-analys på id i Ståstorpsån, inom åtgärdsprogrammet för vimma och id. Syftet är att få en bättre kunskap om artens biologi och bevarandestatus genom att genetiskt klarlägga bestånd från olika delar av Sverige.
Id är en av våra största mörtfiskar. Den är ändå relativt okänd för många, och det saknas kunskap om dess fullständiga livscykel. Id företar långa vandringar och kan delvis gå upp i bäckar och åar för övervintring.
Vimma och id – Arter och livsmiljöer, Havs- och vattenmyndigheten
Åtgärdsprogram för vimma och id, Havs- och vattenmyndigheten
Pågående arbete fortsätter
Länsstyrelsen Skåne arbetar vidare med förstärkt vattenskyddsarbete, tillsyn av vattenuttag och framtagande av en ny regional vattenförsörjningsplan.
Nya policyer
Länsstyrelsen Skåne har under året arbetat med att ta fram nya policyer, en för åtgärder i svämplan och en för bevattningsuttag.
Svämplanet är den plana landyta som byggts upp av sediment i samband med översvämningar i anslutning till ett vattendrag, samt genom förflyttning av vattendragsfåran i sidled eller nedströms. Svämplanet översvämmas vid måttliga högflöden, fördröjer flödespulsar och fungerar som vattendragets säkerhetsventil, samtidigt som området nedströms får en jämnare vattenföring. Vegetation och strukturer på svämplanet kan också bromsa vattenflödet. På svämplan finns artrika och produktiva ekosystem och en mosaik av biotoper i övergångszonen mellan vatten och land.
Projekt som kopplar ihop vatten och ger bättre kvalitet
LIFE-projektet LIFE CONNECTS är ett vattenrestaureringsprojekt där konnektivitets – och biotopvårdande åtgärder ska ge en bättre vattenkvalitet, fria vandringsvägar och förbättrade livsmiljöer för utpekade och hotade arter.
Åtgärderna, som ska stärka bestånden av lax, ål, flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla genomförs i Skåne, Blekinge och Kalmar län.
I projektet är uppföljning av åtgärderna en viktig del. I alla projektvattendrag genomförs elfisken och andra undersökningar. I Rönne å pågår forskning kring laxens vandring. I Rönne å, Verkeån och Vramsån pågår även försök med att infestera värdfiskar med larver av flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla för att stärka populationerna av dessa hotade musselarter.
Konnektivitet handlar om fri passage och spridning av djur, växter och sediment i vattensystemen.
Flodpärlmusslan är beroende av lax och öring för sin fortplantning. Under några dagar under hösten släpper honorna ut larverna (glochidier) i vattendragen. Larverna måste lyckas haka fast på gälbladen (infestering) av en fisk för att utvecklas vidare till en färdig mussla. Det tar 9-11 månader och då släpper musslan taget på värdfiskens gälar och gräver ner sig i bottengruset. Genom att använda vandrande fiskarter som värdfisk kan musslorna spridas uppströms i vattendragen.
LIFE CONNECTS syftar till att förbättra ekosystemfunktioner och ekosystemservicen i sju sydsvenska vattendrag och Östersjön på sikt. Projektet kommer under sex år att arbeta med bland annat nedmontering av vattenkraftverk och dammar, återställning av vandringsvägar, återskapande av forsmiljöer, innovativa lösningar om möjliggör både elproduktion och fiskvandring, samt förbättringar i livsmiljöer och återintroduktion av arter.
Utöver den löpande skötseln av skyddad natur i Skåne arbetar vi med större riktade insatser i naturvårdsprojekt. Här finns information om aktuella projekt och vad som görs inom dem.
I projekten samarbetar vi ofta med andra aktörer, ofta med andra län och ibland med andra länder. Projekten bedrivs med stöd från bland annat EU och Sida.
Nytt LIFE-projekt med fokus på vattenrestaurering
LIFE-projektet Improve Aquatic LIFE är ett nytt vattenrestaureringsprojekt som syftar till att förbättra vattenmiljöer, minska klimatförändringars effekter och stärka bestånd av hotade och utpekade arter i södra Sverige, med särskilt fokus på lax, havsnejonöga, ål, flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla.
Detta genom att åtgärda vandringshinder, återskapa svämplan, återskapa våtmarker, och återställa livsmiljöer för fisk och annan fauna i vattendrag, sjöar och kustvatten. Projektet startade hösten 2024 och kommer att pågå under sju år.
Länsstyrelsen Skåne får stöd från EU i ett av Europas största vattenrestaureringsprojekt, Improve Aquatic LIFE. Närmare 400 miljoner kronor satsas på att förbättra vattenmiljöer, minska klimatförändringarnas effekter och att stärka hotade fisk- och musselbestånd i södra Sverige, där bland annat vattendrag, våtmarker och kustvatten ska restaureras.
De skånska åtgärderna omfattar omkring 50 miljoner kronor och berör åtgärder i Rönne å, Råån, Kävlingeån, Vramsån samt kustvatten. Åtgärdsarbetet handlar bland annat om:
- Återskapande av stenrev i kustvatten och åtgärdande av vandringshinder i vattendrag. Unika livsmiljöer återskapas vilket stärker fiskbestånd och den biologiska mångfalden. Det ger även bättre förutsättningar för rekreation och ökad naturturism.
- Särskilt fokus läggs på lax, havsnejonöga och ål som är starkt hotade arter i Europa och så även i Skåne. Genom smarta passagelösningar och förbättringar i livsmiljöer och vattenkvalitet kan överlevnaden och produktionen öka avsevärt.
- Flodpärlmusslan och den tjockskaliga målarmusslan, båda starkt hotade i våra vatten, återintroduceras i vattendrag där de har minskat kraftigt eller försvunnit. Musslorna fungerar som vattendragens egna reningsverk. En lyckad etablering bidrar till förbättrad vattenkvalitet och ökad biologisk mångfald.
- Utmaningar som översvämningar och torka i ett förändrat klimat ska motverkas genom att återställa vattendragens naturliga hydrologi genom återskapande av våtmarker och svämplan.
Projektet som helhet omfattar nio län och pågår till 2031.
EU-stöd till Europas största vattenvårdsprojekt, Länsstyrelsen Skåne
Restaurering och åtgärdade vandringshinder
Länsstyrelsen Skåne har åtgärdat två vandringshinder (i Verkeån, se före- och efterbilder, respektive Julebodaån) och låtit genomföra sex restaureringsåtgärder (i Julebodaån, Vege å, Bäljane å respektive Skärån), främst genom återförsel av block, sten och grus till vattendragsfårorna.
Åtgärderna har finansierats med medel från anslag 1:11 som tilldelats specifikt för restaureringsåtgärder som redovisats i Havs- och vattenmyndighetens ”Projektlista”.
Två av åtgärderna ingår i LIFE CONNECTS som medfinansiering (se ovan).
Foton nedan: I Natura 2000-området Verkeåns dalgång vid Stampen i Verkeån fanns ett partiellt vandringshinder, i form av ett stendämme, som har åtgärdats som en del i LIFE-projektet LIFE CONNECTS.
Första fotot visar hur det såg ut före åtgärd.
Andra fotot visar hur det såg ut efter åtgärd.
Vandringshindret åtgärdades genom upptröskling (så kallat överlöp) nedströms en partiellt avsänkt del av dämmet. Upptrösklingen anlades på en sträcka om ca 15 meter, med en genomsnittlig lutning om cirka 2 procent.
Foton: Kim Berndt, Länsstyrelsen Skåne.
23,7 miljoner till LOVA och LONA
Under 2024 har Länsstyrelsen Skåne beviljat 23,7 miljoner kronor i bidrag till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och lokala naturvårdsprojekt med fokus på våtmarkssatsning (LONA) som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag.
LOVA-bidraget går i år främst till projekt som satsar på anläggning och restaurering av våtmarker och svämplan i till exempel Höje å och Saxån.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
Projekt som fått våtmarks-LONA och/eller LOVA 2024
| Kommun/organisation | Projektnamn | Beviljade medel | Stöd |
| Svedala | Vatten- och naturvårdsplaner på golfbanor | 155 700 kr | LONA |
| Vellinge | Restaurering av två vanningar i Skanörs stadspark | 450 000 kr | LONA |
| Kristianstad | Miljöförbättrande åtgärder i Kilingaån | 585 000 kr | LONA |
| Osby | Förundersökning Våtmark Höghult | 360 000 kr | LONA |
| Osby | Vatten i Göinge 2 | 800 000 kr | LONA |
| Båstad | Inventering av ytor för anläggning/restaurering av våtmarker | 594 000 kr | LONA |
| Lund | Vattenvårdande åtgärder inom Höje å avrinningsområde 2024-2025 | 306 000 kr/ 2 032 000 kr | LONA och LOVA |
| Lund | Praktisk vattenvård i Kävlingeåns avrinningsområde 2024-2027 | 234 000 kr/ 6 124 831 kr | LONA och LOVA |
| Helsingborg | Åtgärdsprogram Lussebäcken Etapp 2 | 2 012 927 kr/ 1 800 000 kr | LONA och LOVA |
| Lindeshamns båtklubb | Skrovskyddsdukar | 120 000 kr | LOVA |
| Höje å vattenråd | Pilotprojekt KMV markavvattning | 456 000 kr | LOVA |
| Bjuv | Plan för Bjuvs vatten | 300 000 kr | LOVA |
| Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd | Anläggning och restaurering av dammar och våtmarker 2024-2027 | 800 000 kr | LOVA |
| Landskrona stad | Vattenvårdsåtgärder i Saxån-Braåns avrinningsområde: Genomförande under perioden 2024-2026 | 2 000 000 kr | LOVA |
| Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd | Mättade skyddszoner | 200 000 kr | LOVA |
| Sportfiskarna | Gäddfabrik Kvesarumsåns utlopp | 650 648 kr | LOVA |
| Rönneåns vattenråd och Vegeåns vattenråd | Gemensam åtgärdssamordnare Rönneåns och Vegeåns vattenråd | 2 192 000 kr | LOVA |
| Torekovs Båtsällskap | Båtbottendukar | 448 000 kr | LOVA |
| Sydvästra Skånes Vattenråd | Sydväståprojektet III – Vattenvårdsåtgärder | 1 952 000 kr | LOVA |
| Höje å vattenråd | Pilotprojekt – offgrid pumplösningar för näringsämnesreduktion | 1 049 760 kr | LOVA |
Fördröjt arbete med omprövning av vattenkraft
Länsstyrelsen Skånes arbete med NAP (nationella planen för omprövning av vattenkraft) har fortsatt, efter att två gånger ha pausats och två gånger fått ny tidplan beslutad av regeringen, med syfte att uppnå de nationella energi- och miljömålen.
Verksamhetsutövare som är anmälda till NAP får i den nya tidplanen ytterligare ett år på sig att lämnat in sin ansökan om prövning till Mark- och miljödomstolen.
Två års paus försenar genomförandet av de miljöanpassningar som krävs för att anläggningarna ska få moderna miljövillkor. Detta gäller totalt 23 vattenkraftverk i Helge å, Vege å, Skräbeån och Verkeån.
För prövningsgruppen i Rönne å pågår huvudförhandlingar i Mark-och miljödomstolen. Prövningsgruppen omfattar totalt 18 kraftverk, där såväl utrivningar som anläggande av faunapassager och andra miljöanpassningar ska prövas. Fyra anläggningar, där verksamhetsutövaren ansökt om avveckling, har fått domar, vilket kommer att förbättra konnektivitet och återskapa strömvattenmiljöer i Bäljane å och Rössjöholmsån.
Länsstyrelsen Skåne har i samband med NAP-arbetet:
- uppdaterat bevarandeplaner med avseende på miljökvalitetsnormer och bevarandemål för berörda Natura 2000-områden, under 2024 fastställs bevarandeplaner för Rövarekulan och Verkeån.
- tagit fram nya kunskapsunderlag för kraftverken i prövningsgruppen för Helge å.
- tagit fram kunskapsunderlag avseende kulturmiljön för samtliga NAP-miljöer och arbetar kontinuerligt för kulturmiljöhänsyn i prövningsprocesserna.
- arbetat med frivilliga restaureringsinsatser och tillsyn på vattenkraftsanläggningar och dämmen som inte omfattas av NAP.
Vattenkraft är en av våra viktigaste energikällor, men anläggningarna har samtidigt en stor påverkan på miljön.
- Anläggningarna är ofta vandringshinder för fisk som öring, lax, ål, asp och nejonögon.
- Vandringshindren gör att fisken stängs ute från sina naturliga lek- och uppväxtområden.
- Fisk som vandrar nedströms riskerar att skadas i turbiner eller fastna i intagsgaller.
- Avledning av vatten till kraftverken medför kraftigt minskade flöden i vattendragen och kan i värsta fall leda till torrläggning.
- Omfattande reglering av vatten i sjöar innebär att strandnära områden tidvis blir torrlagda.
- Uppdämning av vatten innebär att strömmande vattendrag försvinner, vilket påverkar djur- och växtliv.
- Snabba minskningar av vattenflödet, till exempel vid driftstörningar i en anläggning, kan orsaka fiskdöd och andra skador på djur- och växtlivet.
Länsstyrelsen har tillsyn av dammar och vattenkraftverk, och en stor del av arbetet handlar om att minimera miljöpåverkan.
Natura 2000 innebär att alla EU-länder ska vidta åtgärder för att naturtyper och arter som utpekats ska ha fullgod bevarandestatus.
Åtgärder av Kävlingeåns vattenråd
Kävlingeåns vattenråd har under 2023 utfört vattenvårdsåtgärder i Torpsbäcken och Lilla Torpsbäcken, bland annat åtgärdande av vandringshinder samt under 2024 åtgärdat ett vandringshinder i Björkaån, med hjälp av medfinansiering i form av fiskevårdsbidrag.
Åtgärdande av vandringshinder i Lilla Torpsbäckens nedre del i syfte att stärka bestånd av rovfisk i Vombsjön genom att tillgängliggöra lek- och uppväxtområden i biflödet. Uppföljning planeras med fiskräknare.
Åtgärdsinsats: Åtgärda VH, nedre del, Lilla Torpsbäcken, Åtgärder i vatten, lansstyrelsen.se
Vandringshinder åtgärdat i Skräbeån
Skräbeåns fiskevårdsförening har under 2024 åtgärdat ett vandringshinder i Skräbeån, med hjälp av bidrag från bland annat Sportfiskarna Sverige.
Hur mycket vatten finns tillgängligt i Skåne?
I Region Skåne pågår projektet Vattenbalans för ytvatten i Skåne under perioden 2023-2024. Region Skåne vill få en förståelse och överblick över hur mycket vatten som finns tillgängligt i Skåne, eftersom detta kan komma att bli en bristvara som en följd av klimatförändringar, befolkningsökning etcetera. Målet är att på sikt kunna ta fram en fullständig vattenbalans, där ytvatten, grundvatten och vattenanvändning ingår, för alla Skånes avrinningsområden.
I detta projekt utvecklar Region Skåne, i samarbete med Sydvatten, en metodik som baseras på vattenstånds- och satellitdata, där ett första steg är att kartlägga hur vattenståndet varierar över tid i Skånes fem större sjöar.
Klimatförändringarna har tillsammans med de senaste årens vattenbrist satt fokus på vattentillgången för både hushåll, näringsliv och jordbruk i Skåne. Region Skåne utvecklar därför tillsammans med Sydvatten en metodik för att uppskatta volymen ytvatten i Skåne.
Sedan 2018 är det konstaterat att det råder vattenbrist i Skåne under sommaren och periodvis även under hösten. Med en växande befolkning och en klimatkris så kommer tillgängligheten till vatten att minska.
Genomförande och uppföljning: Vattenbalans för ytvatten i Skåne, Region Skåne
Vattenkraftverk i Bäljane å avvecklat
Under 2024 avvecklades Ebbarps vattenkraftverk i Bäljane å som en del av nationella planen (NAP) med hjälp av medfinansiering från Vattenkraftens miljöfond.
Invasiv solabborre i skånskt stenbrott
Den invasiva arten solabborre fångades för första gången 2022 och även 2023 i ett stenbrott i Skåne. Inför ett utrotande av arten i stenbrottet har Länsstyrelsen Skåne under 2024 genomfört ett provfiske, då arten fångades igen. Fisket syftade till att kartlägga om eventuell reproduktion skett samt om det fortsatt förekommer några individer av arten.
Bekämpning av invasiva arter fokuserad på sjögull
Under 2023/2024 koncentrerade Länsstyrelsen alla tillgängliga resurser för bekämpning av limniska invasiva arter på att effektivisera bekämpningen av sjögull.
Bekämpningen har genomförts av berörda kommuner, vattenråd och fiskevårdsföreningar i Vita sjö, Svenstorpssjön, Osbysjön, Råbelövssjön och Svalövssjön.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
I den här filmen berättar Cajza Eriksson på Länsstyrelsen Skåne om invasiva arter. Inledningsvis får du veta hur vi definierar invasiva arter och varför de är problematiska. Därefter får du veta hur situationen ser ut här i Skåne och hur Länsstyrelsen Skåne arbetar mot invasiva arter. Och slutligen får du tips på vad Du kan göra.
