Levande skogar
MÅL: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
BEDÖMNING 2024: Miljöarbetet för de skånska skogarna går i positiv riktning, men inte fullt så snabbt som det vore önskvärt. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas formellt.
Målet för Levande skogar kommer inte att nås till 2030 om inte kvaliteten på miljöhänsynen blir bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser görs.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Skogsmarkens egenskaper och processer Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
- Ekosystemtjänster Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Grön infrastruktur Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns.
- Friluftsliv Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna.
Tillstånd och målbedömning för Levande skogar i Skåne
Målet för Levande skogar kommer inte att nås till 2030. Det finns brister i miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder samtidigt som nuvarande bevarandeinsatser inte är tillräckliga. Skogsområden med höga naturvärden gallras eller avverkas fortfarande.
Större variation i skogsproduktionen behövs för att klara den biologiska mångfalden och kunna möta hot från brand, storm, skadedjur och sjukdomar. Vi bedömer att skogens ekosystemtjänster inte har en tillräckligt god status för att kunna möta dessa hot.
Mer skog behöver skyddas
Arealen skyddad skog i Skåne behöver öka och det krävs ökad naturvårdande skötsel i såväl skyddade som oskyddade skogar med höga naturvärden. Arbetet med att långsiktigt skydda skog i Skåne fortgår. Dock skadas fortfarande värdefulla natur- och kulturmiljöer i samband med skogsbruksåtgärder.
Värdekärnorna är små och isolerade
Många skogliga värdekärnor är för små och isolerade för att kunna behålla den biologiska mångfalden. Kunskapsbrist råder om var värdekärnor och hänsynskrävande biotoper finns. Inventeringar behöver identifiera värdekärnor för att länka samman dem i ett större landskapsperspektiv och skapa grön infrastruktur.
Värdekärna: ett område med höga naturvärden som bedöms ha extra stor betydelse för växter och djur. Värdekärnor kan vara nyckelbiotoper eller objekt med naturvärden.
Nyckelbiotop: ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad.
Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur, samt natur för människors välbefinnande.
Generationsmålet kräver stora skyddade arealer!
För att klara generationsmålet behöver stora arealer trädbärande marker skyddas, vilket kräver långsiktiga medel. Detsamma gäller medel till skötsel av skyddade områden. Osäker och minskad medeltillgång medför att satsningar för friluftsliv och skötsel/restaureringar i nya naturreservat inte genomförs.
Ekosystemens status inte god nog att klara hot
Större variation i skogsproduktionen behövs för att klara den biologiska mångfalden och kunna möta hot från brand, storm, skadedjur och sjukdomar.
Vi bedömer att skogens ekosystemtjänster inte har en tillräckligt god status för att kunna möta dessa hot.
En ekosystemtjänst är en nytta som naturen ger människan.
Bland skogens ekosystemtjänster finns exempelvis
- träråvara och bioenergi
- bär, svamp och kött från vilt
- att skogsträdens rötter skapar stadig och säker mark eller tar upp vatten och skyddar mot översvämningar
- biologisk mångfald
- friluftsliv, rehabilitering och upplevelser
Skogens ekosystemtjänster – skogens nyttor för människan, Skogsstyrelsen
Skogsbruket bidrar till försurningen
Trots minskning av svavelnedfall till skog är markvattnet fortfarande försurat i norra Skåne. Ett intensivt skogsbruk med stort uttag av biobränsle bidrar till försurning och förtar effekten av minskat nedfall.
De senaste fem åren har det i Götaland tagits ut biobränsle på cirka 65 procent av den avverkningsanmälda arealen. Genom askåterföringen kan effekten av försurningen minskas. Askåterföring utfördes på cirka 2 000 hektar i Skåne under 2023. Nationellt genomförs askåterföring på ungefär 5 procent av den areal som slutavverkas per år.
Skogsbruket orsakar skador på forn- och kulturlämningar
Den nationella hänsynsinventeringen av forn- och kulturlämningar som årligen genomförs av Skogsstyrelsen visar att skador orsakade av skogsbruksåtgärder är på en fortsatt hög nivå. Resultatet för Götaland år 2023 visar att 10 procent av forn- och kulturlämningarna är skadade varav en del är grovt skadade, vilket är bättre än 2022 men i paritet med de senaste åren. Ringa skador finns på ytterligare 16 procent.
I Götaland är andelen skador från markberedning 10 procent, vilket är högre än i övriga landsdelar. Det är också markberedning som orsakar de svåraste skadorna.
En fornlämning är en lämning efter äldre tiders bruk innan år 1850 och den omgivande miljö som lämningarna behöver för att bevaras (fornlämningsområdet).
Övriga kulturhistoriska lämningar är lämningar efter äldre tiders bruk från 1850 eller senare.
”Hänsynsuppföljning kulturmiljö” genomförs 3 år efter avverkning, som en stickprovsundersökning av avverkningsanmälningar där det finns en känd och registrerad kulturlämning.
Statistik om kulturmiljöhänsyn vid föryngringsavverkning, Skogsstyrelsen
Skadegraderna innebär följande: Ringa skada är till exempel lättare körskador, nedrisning och tryckskador. Skada innebär en tydlig påverkan som kan återställas, till exempel djupa körskador, viss markberedning. Grov skada innebär irreversibla skador som inte kan återställas.
Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas
Med kulturlämningar avses forn- och övriga kulturhistoriska lämningar. En och samma lämning kan vara påverkad av flera skador. Den högsta skadan bestämmer lämningens skadegrad.
Skadegraderna innebär följande: Påverkan - till exempel lättare körskador, nedrisning och tryckskador. Skada - tydlig påverkan som kan återställas till exempel djupa körskador, viss markberedning. Grov skada - irreversibla skador som ej kan återställas.
Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas
Förändrade rutiner ger osäkrare uppföljning
I uppföljningen kontrolleras även en del av fornlämningsområden. 27 procent av dessa är skadade varav en del grovt och även här är den vanligaste skadeorsaken markberedning.
Antagligen är skadenivån annorlunda i verkligheten eftersom Länsstyrelserna får in mycket färre avverkningsanmälningar sedan förändrad ärenderutin hos Skogsstyrelsen 2019. Förändringen innebär att markägare och skogsbolag själva ska ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen.
En GIS-analys av förhållandet mellan skrivna beslut och meddelanden från 14 av landets länsstyrelser i relation till inkomna avverkningsanmälningar hos Skogsstyrelsen, visar att endast 37 procent av alla avverkningar inom 30 meter från en registrerad fornlämning inkom till Länsstyrelserna år 2023. Motsvarande siffra för år 2015 var 93 procent.
Fornlämningsområdet har samma lagskydd som fornlämningen, i uppföljningen bedöms den del av fornlämningsområdet som Länsstyrelsen fattat beslut om där särskilda villkor gäller (till exempel planteringsavstånd, ej tillåtet att markbereda och så vidare).
Gammal skog ökar något
Arealen gammal skog (äldre än 120 år) och äldre lövrik skog (äldre än 60 år) ökar något i Götaland. Volymen död ved (hård och nedbruten) i Skåne ligger i stort sett på samma nivå som under tidigare år. Antalet häckande fåglar i skogen har i södra Götaland minskat något under 2023 jämfört med 2022.
Fåglar står högt upp i näringskedjorna och kan därför antas spegla miljöns allmäntillstånd väl. Indikatorn Häckande fåglar i skogen i Södra Götaland baseras på populationsutvecklingen hos nio utvalda skogsarter som indikerar skogar med höga naturvärden.
Miljömålsindikatorn Häckande fåglar i skogen, sverigesmiljomal.se
Källa: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-skogar/hackande-faglar-i-skogen/sodra-gotaland/
Under 1900-talet minskade arealerna gammal skog starkt och arealen var i Skåne liksom i resten av Sverige som lägst i början av 1990-talet. Arealen gammal skog har därefter ökat i hela landet. Men arealen gamla skogar, som ofta är viktiga livsmiljöer för hotade arter, ligger på en låg nivå. Att en skog är gammal innebär inte med säkerhet att den har höga naturvärden, utan skogens historik, grad av kontinuitet, strukturer och det omgivande skogslandskapets egenskaper påverkar. Källa: www.sverigesmiljomal.se/indikatorer
Diagrammet visar utvecklingen under åren 2005-2020 som glidande 5-års medel, det vill säga 2020 representerar medelvärdet för åren 2018-2022. Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas.
Nedbruten död ved: 10-100 % av stammens volym består av mjuk eller mycket mjuk ved.
Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas.
Plantera inte gran på tallmark!
På grund av viltbete på tall, med påföljande skador har det tidigare ofta planterats gran på torra och magra marker som är lämpligare för tall. Det kan leda till negativ utveckling för biologisk mångfald och påtaglig förändring av landskapet. Gran på tallmark kommer troligtvis också att drabbas hårdare av barkborreskador än gran på granmark.
2022 beslutade Skogsstyrelsen om nya föreskrifter som innebär ett förbud mot plantering av gran på marker där tall passar bättre. Effekten av detta är ännu inte tydlig men förväntas ge mer tall i landskapet. Även ädellövskogen i Skåne påverkas av viltbete eftersom föryngringen betas ner om den inte skyddas.
Ädellövskog Ädla lövträd är alm, ask, bok, avenbok, ek, fågelbär, lind och lönn.
Flisning hotar insekter
Grenar och toppar av ädellöv, som lagras under vår och försommar i väntan på flisning, innehåller stora mängder insekter. Flisning vid fel tidpunkt är ett allvarligt hot mot många insektsarter.
Skoglig kontinuitet bryts av avverkning
Skogarna i den kontinentala regionen, där Skåne ligger, har inte gynnsam bevarandestatus. Avverkning har stor negativ påverkan på arter som kräver eller gynnas av skoglig kontinuitet. En stor del av Sveriges rödlistade arter är knutna till skogar med lång kontinuitet av ädla lövträd.
Viktiga livsmiljöer är små och ofta fragmenterade. Den gröna infrastrukturen behöver bli bättre för att naturvärden ska kunna bevaras. Övergripande landskapsperspektiv och helhetssyn behövs för att bevara och förstärka mångfalden i skogen.
Du måste ha tillstånd från Skogsstyrelsen för att avverka ädellövskog. Reglerna kring ädellövskog har sin grund i att arealen ädellövskog inte ska minska.
Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Den senaste rödlistan kom år 2020.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Levande skogar, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Miljötillstånd i skogslandskapet
Länsstyrelserna har gemensamt låtit Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) sammanställa data från Riksskogstaxeringen. Tidserierna är för många av indikatorerna långa, i vissa fall finns data redan från perioden 1923–1929.
Miljötillstånd i skogslandskapet, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Statistik för Miljötillståndet i skogslandskapet i PxWeb (pxweb.lansstyrelsen.se)
Åtgärdsarbete för Levande skogar i Skåne
Här berättar vi om åtgärder som genomförts i Skåne under det senaste året, alltså från hösten 2023 till hösten 2024.
Allt som genomförts i Skåne finns inte med. Vi har prioriterat att ta med åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel, eftersom den regionala miljömålsuppföljningen används som underlag för nationell uppföljning.
Nya naturreservat skyddar 420 hektar produktiv skogsmark
Det senaste året har Länsstyrelsen Skåne skyddat 420 hektar produktiv skogsmark med höga naturvärden genom att bilda eller ombilda 11 naturreservat.
Två nya kommunala naturreservat
Det senaste året har två kommunala naturreservat bildats där 48 hektar skog ingår.
Biotopskydd av 46 hektar skog
Skogsstyrelsen bildade 11 biotopskyddsområden som totalt omfattar 46 hektar produktiv skog.
Du som skogsägare kan själv ta initiativ till formellt skydd av dina skogsområden med höga naturvärden.
Det finns många olika sätt att skydda värdefull natur. Naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal är några av dem. På Länsstyrelsens webbplats förklarar vi de olika sorternas naturskydd.
Frivilliga avsättningar i skog motsvarar sex procent
Arealen frivilliga avsättningar av produktiv skogsmark i Skåne år 2023 var cirka 21 400 hektar, vilket motsvarar cirka 6 procent av den produktiva skogen.
En frivillig avsättning är enligt Skogsstyrelsens definition ett område som markägaren frivilligt och utan ekonomisk ersättning undantar från vanlig skogsproduktion.
Naturvårdande åtgärder i skyddade områden
Länsstyrelsen har inom skyddade områden genomfört naturvårdande åtgärder som att bekämpa invasiva växtarter, satt igen diken, friställt grova träd och skapat flerskiktning.
Naturvårdande skötsel genomfördes i 41 av Skogsstyrelsens skyddade områden.
Flerskiktning: Skogar med träd i varierad höjd till skillnad mot en enskiktad skog där alla träd är ungefär lika höga. I flerskiktade skogar finns större förutsättning för många olika arter, det vill säga större biologisk mångfald.
Bekämpning av gul skunkkalla och Robinia
Länsstyrelsen och markägare har bekämpat gul skunkkalla i sumpskogar inom arbete med åtgärder mot invasiva främmande arter (IAS). Länsstyrelsen har också påbörjat arbetet med att bekämpa trädslaget Robinia i ett naturreservat.
I den här filmen berättar Cajza Eriksson på Länsstyrelsen Skåne om invasiva arter. Inledningsvis får du veta hur vi definierar invasiva arter och varför de är problematiska. Därefter får du veta hur situationen ser ut här i Skåne och hur Länsstyrelsen Skåne arbetar mot invasiva arter. Och slutligen får du tips på vad Du kan göra.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Life’s a beech restaurerar bokskog
Länsstyrelsen har under 2024 fått medel för ett 6-årigt EU-projekt (Life’s a beech) som ska arbeta med restaurering av bokdominerad ädellövskog, som tidigare brukats för virkesproduktion, till att kunna utvecklas till naturskog, men även utveckla kostnadseffektiva metoder för naturvårdsåtgärder och inventering av Phytophthora i bokdominerad skog.
Länsstyrelsen Skåne får stöd från EU till ett omfattande projekt för att restaurera ädellövskog. Drygt 86 miljoner kronor satsas på att binda samman och förbättra de ekologiska kvaliteterna på ädellövskog i södra Sverige, minska klimatförändringarnas effekter och utveckla kunskapen om naturtypen både hos markägare, förvaltare och allmänhet. Programmet genomförs i samarbete med aktörer i Belgien.
Nyhet: EU beviljar miljoner till skånskt ädellövsprojekt, Länsstyrelsen Skåne
Utbetalning av stöd
Inom stödet Natur- och kulturmiljöer i skog har cirka 408 000 kronor betalats ut och inom stödet för ädellövskogsbruk har cirka 12,9 miljoner kronor utbetalats i Skåne under 2023.
Inom stödet Skogens miljövärden har 231 000 kronor utbetalats i Skåne för naturvårdande åtgärder i skog.
Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)
Vill du utföra åtgärder i skogen som främjar naturvärden, äldre kulturmiljöer, landskapsbilden eller rekreation och friluftsliv? Då kan du söka Nokås-stöd.
Nokås, stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen, Skogsstyrelsen
Stödet Skogens miljövärden riktar sig till dig som vill bevara eller utveckla natur- och kulturvärden i frivilliga avsättningar på skogsmark. Du som äger skogsmark eller har markägarens tillstånd kan söka.
Utbildning om målbilder
Inom skogsbruket fortgår utbildning av tjänstemän och entreprenörer rörande målbilder för god miljöhänsyn.
Vad är en hänsynskrävande biotop? Vilka naturvärden kan finnas där du planerar att avverka? Hur bör hänsynen tas när du utför en föryngringsavverkning? I faktabladen om målbilder för god miljöhänsyn får du hjälp att hitta svaren.
Skogsbrukets aktörer och grön infrastruktur
Ett mer variationsrikt skogsbruk och En nationell strategi för natur- och kulturvårdande skötsel av trädbärande marker som brukas med naturvårdsmål är två miljömålsåtgärder inom programområdet Grön infrastruktur som genomförs i samverkan med skogsbrukets aktörer.
Skogsmullekartor för friluftsliv
Länsstyrelsen har under 2024 tillsammans med Friluftsfrämjandet tagit fram skogsmullekartor för några reservat för att lyfta fram skyddade områden, allemansrätten och reservatsregler samt tips om aktiveter.
Källor och fördjupning
Levande skogar. Fördjupad utvärdering 2023. Skogsstyrelsen.
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv. Naturvårdsverket 2020.
SLU Artdatabanken (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala.
Skogsstyrelsens statistikdatabas
Försurning och övergödning i Skåne län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2022/23. IVL Svenska Miljöinstitutet 2024
