Säker strålmiljö
MÅL: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.
BEDÖMNING 2024: Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter att öka.
En olycka i ett kärnkraftverk i annat län eller land skulle medföra risk för omfattande exponering av joniserande strålning. Länsstyrelsen arbetar med beredskap avseende utsläpp av radioaktiva ämnen och Lunds kommun arbetar tillsammans med Räddningstjänsten Syd med beredskapen för en olycka vid European Spallation Source.
Uppmätta värden från magnetfält klarar aktuella gränser.
Den dagliga exponeringen från UV-strålning kan minskas via information till allmänheten, främst barn.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Strålskyddsprinciper Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt.
- Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
- Ultraviolett strålning Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000.
- Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.
Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen ovan är gemensamma för hela landet. Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.
Tillstånd och målbedömning för Säker strålmiljö i Skåne
Det finns inget som tyder på att miljökvalitetsmålets precisering om hudcancer kommer att nås till år 2030. Trots att medvetenheten om solvanor ökat något och att det finns forskning som visar att hudcancer bland unga vuxna verkar minska så fortsätter antalet fall av hudcancer att öka i hela landet.
Miljökvalitetsmålets komplexitet innebär att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Information och råd om solning finns bland annat på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.
Lagstiftning om förebyggande och skyddande
För strålning från kärnkraft, transporter av farligt gods och arbetsmiljöer där strålande material hanteras kan Länsstyrelsen Skåne sätta in förebyggande och skyddande åtgärder med stöd av lagstiftning.
Mellanlagring av mellanradioaktivt avfall från Barsebäck
Risken för utsläpp av radioaktiva ämnen har minskat sedan kärnkraftverket i Barsebäck stängdes ned. För närvarande körs enbart servicedrift på verket, och allt högradioaktivt avfall är borta.
Det mellanradioaktiva avfallet monteras ned, mellanlagras i slutna behållare, och ska i framtiden föras bort till slutförvaring. Strålsäkerhetsmyndigheten har bedömt att riskerna av nedmonteringen är hanterbara.
Den 1 juli 2016 invigde Barsebäck Kraft AB (BKAB) sitt temporära interndelslager där reaktordelarna från Barsebäck 1 och Barsebäck 2 ska förvaras i väntan på att anläggningen Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) står färdig vid Forsmark. Nedmontering av mellanradioaktivt material, såsom delar från reaktorerna, sker nu när det nya mellanlagret blivit färdigställt.
Radioaktivt utsläpp på kommunnivå
På lokal nivå har kommunerna en viss beredskap att hantera mindre utsläpp av radioaktiva ämnen inom kommunen.
Fortsatt ökning av hudcancer i Skåne
Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter öka , och antalet nya fall årligen i Skåne ligger över riksgenomsnittet. Den allvarligaste formen, malignt melanom, är en elakartad tumörsjukdom som lätt bildar metastaser, vilket medför att sjukdomen sprider sig i kroppen.
Så fungerar hudcancerstatistiken
Sjukdomsstatistiken beskrivs genom så kallad åldersstandardiserad incidens, det vill säga antal diagnosticerade fall av hudtumörer per 100 000 invånare och år ålderskorrigerat till befolkningen år 2000. I Skåne var antalet nya fall under 2023 för malignt melanom 55 för kvinnor och 67 för män. Trenden är ökande.
Läs mer om miljömålsindikatorn Hudcancerfall i Skåne på sverigesmiljomal.se.
Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas 2025-02-27
Upprepade brännskador ökar risken, men insjuknande dröjer
Solens UV-strålning är den främsta orsaken till hudcancer. Upprepade brännskador av solen, särskilt under barn- och ungdomsåren, ökar risken för malignt melanom.
Det finns en fördröjning mellan exponering för UV-strålning och insjuknande i hudcancer vilket innebär att dagens insjuknande i hudcancer kan återspegla en exponering för UV-strålning som har inträffat tiotals år tidigare.
Att ändra människors attityd och beteende gentemot sol och UV-strålning tar tid men är grundläggande för att uppnå preciseringen. Information och råd om solning finns bland annat på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.
Miljöhälsoenkäten för barn 2019 (BMHE 19) är en del i ett nationellt uppföljningsarbete av miljöns inverkan på hälsan. Enkäten innehåller frågor om hälsa och miljö, med syfte att övervaka den svenska befolkningens miljöexponeringar och miljörelaterade ohälsa.
Barnmiljöhälsorapport Skåne 2021 baseras på hur vårdnadshavare i Skåne med barn i åldersgrupperna 6-10 månader, 4 år samt 12 år svarat på frågorna i BMHE 19. Syftet med denna regionala rapport är att spegla situationen för barnen i Skåne och även möjliggöra jämförelser med de angränsande länen Blekinge och Kronoberg samt storstadslänen Västra Götaland och Stockholms län. I de fall data finns tillgänglig görs även jämförelse över tid baserat på data från föregående miljöhälsoenkät för barn (BMHE 11).
Barnmiljöhälsorapport 2021 Skåne, Södra sjukvårdsregionen (pdf)
Riskfylld solexponering för barn, främst på semester i andra länder
I barnmiljöhälsorapporten Skåne 2021 är den övergripande bilden att medvetenheten om solens risker ökar bland vårdnadshavare. 31 procent av vårdnadshavarna uppgav i en enkät 2019 att deras barn bränt sig i solen minst en gång de senaste 12 månaderna. I miljöhälsoenkäten för barn 2011 svarade 36 procent av de skånska vårdnadshavarna att deras barn bränt sig i solen minst en gång de senaste 12 månaderna, se figur 2.
Resultaten tyder ändå på en riskfylld solexponering för barnen, främst vid vistelse i länder med starkare sol men även på hemmaplan.
Det är viktigt att tänka på att vår solexponering kan komma att öka med ökad klimatpåverkan och att en betydande andel barn fortfarande bränner sig i solen varje år. Solskydd är därför en fortsatt aktuell fråga och man bör informera barn från tidig ålder, till exempel via förskolan, om solens risker för att grundlägga bra solvanor.
Resultaten tyder ändå på en riskfylld solexponering för barnen, främst vid vistelse i länder med starkare sol men även på hemmaplan.
Mycket låg exponering för elektromagnetisk strålning
Allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning är inom de flesta användningsområden mycket låg jämfört med gällande referensvärden. Undersökningen gäller Sverige som helhet; för Skåne ingår kommunerna Helsingborg och Malmö.
Sammanfattningsvis visar rapporten tydligt att exponeringen för radiovågor generellt är högre i tätorter än i glesbygden men att samtliga mätvärden ligger under gällande referensvärden (SSMFS 2008:18).
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har utvecklat ett mobilt mätsystem som bättre kan uppskatta radiovågors styrka i olika utomhusmiljöer. Systemet kan mäta i farten och gör en mätning i sekunden. Det gör det möjligt att samla in stora mängder mätdata med god geografisk spridning.
Strålsäkerhetsmyndighetens mobila mätningar av radiovågor under åren 2012-2020
Teknikutveckling kan ge mer och mindre strålning
Dagens samhällsutveckling kommer att generera mer elektromagnetisk strålning; i vissa fall kan dock ny förbättrad teknik innebära att exponeringen istället minskar. Utvecklingen och utbyggnaden av femte generationens mobiltelefonisystem 5G använder, liksom tidigare generationers system, radiovågor för att överföra informationen trådlöst.
Strålsäkerhetsmyndigheten: Inga skäl att avstå från 5G
Strålsäkerhetsmyndigheten samlade bedömning är att det inte finns någon strålskyddsmässig grund för att avstå från införandet av 5G. Detta gäller förutsatt att mobiloperatörerna säkerställer att referensvärdena inte överskrids på platser där människor vistas och att miljöbalken i övrigt beaktas.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Säker strålmiljö, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Miljöhälsoenkäter
Vi samlar in uppgifter om upplevd hälsopåverkan från miljön genom enkäter som skickas ut av SCB. Vart fjärde år skickas enkäten till vuxna och vart fjärde år till barnens målsmän. Insamlat data sammanställs i miljöhälsorapporter.
Det nationella urvalet är 500 enkäter per län för vuxenenkäten och 600 enkäter per län för barnenkäten. I samband med utskick av nationell miljöhälsoenkät erbjuds länsstyrelser/ landsting/ regioner/ kommuner att förtäta enkäten (skicka ut fler enkäter) i sitt område. Förtätningen av enkäten gör det möjligt att göra regionala analyser och rapporter.
För de frågor som ställts på samma sätt hela tiden finns svar från vuxna som kan jämföras mellan 1999, 2007 och 2015 och för barn från 2003, 2011 samt 2019.
Miljöhälsoenkäter, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Åtgärdsarbete för Säker strålmiljö i Skåne
Här berättar vi om åtgärder som genomförts i Skåne under det senaste året, alltså från hösten 2023 till hösten 2024.
Allt som genomförts i Skåne finns inte med. Vi har prioriterat att ta med åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel, eftersom den regionala miljömålsuppföljningen används som underlag för nationell uppföljning.
Kopplingar till globala målen
Miljömålsarbetet inom Säker strålmiljö bedöms ha störst påverkan på Mål 3 Hälsa och välbefinnande, i Agenda 2030.
Kopplingar kan även göras till de globala målen 6, 8, 9, 11, 12 och 14.
Ständig beredskap för radioaktiva utsläpp
På regional nivå arbetar Länsstyrelsen Skåne med beredskap avseende utsläpp av radioaktiva ämnen. Det är ett ständigt pågående arbete.
Beredskapen är inriktad dels på att hantera större utsläpp av radioaktiva ämnen som är av sådan omfattning att det behövs skyddsåtgärder för allmänheten, dels situationer då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger.
Arbete för höjd säkerhet i Båstads kommun
På senare tid har Länsstyrelsen bland annat arbetat med de nya beredskapszoner som införts i och med en förändring i 4 kap 24-28§§ Förordning (2003:789) och skydd mot olyckor, där en planeringszon nu omfattar Båstads kommun.
Länsstyrelsens roll är att förbereda för att kunna vidta vissa skyddsåtgärder så att allmänheten kan skyddas vid ett utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Finansiering görs genom ordinarie rambudget.
Arbetet är påbörjat tillsammans med Båstads kommun och Länsstyrelsen i Hallands län. Effekten förväntas vara en höjd säkerhet för invånare i Båstads kommun.
Runt de svenska kärnkraftverken finns så kallade beredskaps- och planeringszoner, områden där skyddsåtgärder förbereds. Förberedelserna ger förutsättningar att kunna genomföra effektiva skyddsåtgärder för allmänheten om en kärnteknisk olycka skulle inträffa.
Beredskapszonerna kring kärnkraftverken är indelade i en yttre och en inre beredskapszon. Den inre beredskapszonen har en ungefärlig utsträckning på fem kilometer, och den yttre beredskapszonen har en ungefärlig utsträckning på 25 kilometer. Kring kärnkraftverken finns även en planeringszon med en ungefärlig utsträckning på 100 kilometer.
När European Spallation Source (ESS) utanför Lund tas i drift kommer det att finnas en beredskapszon med en ungefärlig utsträckning på 700 meter kring anläggningen.
Svårt bedöma terrorrisken
Det är i dagsläget svårt att bedöma riskbilden för terror eller olyckor med herrelösa strålkällor.
Länsstyrelsen Skåne samarbetar regionalt med polis, räddningstjänst och Region Skåne inom området farliga ämnen som även omfattar olyckor med strålkällor då ansvaret för händelser med dessa strålkällor ligger på polisen vid terrorhändelser och kommunal räddningstjänst vid andra olyckor.
Så kallade herrelösa strålkällor handlar om radioaktivt avfall som inte omfattas av tillsynen. Det kan till exempel vara strålkällor som är så gamla att de inte finns registrerade i systemet för reglering, eller har stulits, övergivits eller förlorats.
Beredskapszon vid ESS i Lund
Lunds kommun har tagit fram en beredskapszon för European Spallation Source (ESS) i Lund, eftersom Strålsäkerhetsmyndigheten beslutat placera anläggningen i beredskapskategori 2.
Räddningstjänsten bygger också upp ESS-beredskap
Räddningstjänsten Syd har börjat bygga upp förmågan att hantera ett utsläpp av radioaktiva ämnen från European Spallation Source (ESS) i Lund, och Länsstyrelsen Skåne följer arbetet.
Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort bedömningen att det kan inträffa händelser på ESS som motiverar att brådskande skyddsåtgärder för allmänheten vidtas. Samtidigt bedömer myndigheten att dessa händelser inte kan leda till allvarliga deterministiska effekter, det vill säga akuta skador, utanför anläggningen. Därför ska ESS-anläggningen placeras i beredskapskategori 2.
Skugga på skolgårdar
En kontinuerligt pågående åtgärd för att minska människors exponering för UV-strålning från solen är att redan i planeringsstadiet planlägga för skuggiga platser på skolgårdar och offentliga platser.
