Sammanfattning Miljötillståndet 2021
Målbedömningarna är oförändrade jämfört med förra året. Samtidigt pågår mycket bra åtgärdsarbete. Det är tydligt att när tillräckliga resurser avsätts så genomförs fler åtgärder och åtgärder av mer helhetskaraktär och arbetet går framåt i en takt som gör en del av målen möjliga att nå inom överskådlig framtid – men eftersom resurserna ofta är knappa och tillfälliga riskerar arbetet att avstanna lika fort igen.
Miljötillståndet i Skåne län
Inget av de tolv miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås till år 2020. Bedömningarna är desamma som i förra årets uppföljning för samtliga bedömda miljökvalitetsmål. Detsamma gäller för utvecklingen i miljön.
Endast två mål, Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö, bedöms ha en positiv utveckling. Miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv har en fortsatt negativ utveckling. För övriga mål går det inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön eller så finns det inte tillräckligt med underlag för att kunna göra en bedömning.
Åtgärdsarbetet i Skåne län
Många viktiga åtgärder görs i Skåne, men gemensamt för samtliga mål är att arbetet behöver påskyndas och fler åtgärder behöver vidtas för att miljömålen ska kunna nås.
För att öka åtgärdstakten mot övergödningen har arbetet med pådrivande och uppsökande verksamhet fortsatt under året, vilket har resulterat i att flera våtmarksprojekt har identifierats och projekterats. Det behövs även åtgärder för att fördröja vattnets väg ut mot havet och skapa större vattenmagasin i landskapet. Stöd har beviljats till projekt som ska leda till bättre vattenhushållning och/eller tryggad dricksvattenförsörjning, och restaureringsåtgärder i sjöar och vattendrag samt anläggning av våtmarker har genomförts. För att arbetet med skydd av våtmarker ska kunna prioriteras måste det lyftas i regleringsbrevet. Västkustlänen har tagit fram en gemensam strategi för Västerhavet som listar skyddsvärda områden, värden, hot och åtgärder. Åtgärder i dessa områden behövs för att nå målet om hav i balans.
Mer övervakning och åtgärder behövs i tätorter, där de största utsläppen till luft sker. En ny regional åtgärdsplan för kalkningsverksamhet tagits fram och riktade åtgärder mot försurning genom kalkning av sjöar och vattendrag har genomförts. Ett flertal projekt för att reducera risker från kemikalier genomförs i Skåne, men för att nå målet om en giftfri miljö behöver bland annat åtgärder som reducerar utsläpp från industrier och minskar slamspridningen vidtas.
Under året har buskrika betesmarker och våtmarker restaurerats i Skåne. Stora satsningar på information, ökad kunskap och åtgärder för att gynna vilda pollinatörer har genomförts. Invasiva främmande arter har bekämpats, stora områden på både land och hav har skyddats som naturreservat, och en skånsk skogsstrategi har beslutats.
Förklaring av symbolerna
JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
NÄRA: Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
NEJ: Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.
NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.
OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.
Bedömning för Generationsmålet och alla miljökvalitetsmålen
Generationsmålet
De nationella miljömålen och generationsmålet utgör den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. För att nå generationsmålet krävs en helhetssyn och ett samarbete mellan olika politikområden. I Skåne genomförs många stora projekt med många inblandade aktörer som representerar olika samhälls- och miljöaspekter. Särskilt viktigt är helhetssynen inom verksamheter som kan ha stor påverkan på natur- och kulturmiljöer under lång tid framöver så som infrastrukturplanering, naturresurshushållning och vattenförvaltning.
Begränsad klimatpåverkan
Växthusgasutsläppen i Skåne minskade med 37 procent år 1990–2018, vilket främst beror på halverade utsläpp från industrin och utfasningen av fossil uppvärmning, men minskningstakten har avtagit. De konsumtionsbaserade utsläppen har legat stilla under de senaste åren. Minskningstakten behöver öka väsentligt för att kunna bidra till att nå de nationella klimatmålen och därför behövs skärpta nationella styrmedel tillsammans med fler verktyg och åtgärder på regional och lokal nivå.
Läs hela texten om miljömålet Begränsad klimatpåverkan 2021.
Frisk luft
Flera av miljömålets preciseringar är nära att nås i länet men utsläppen och luftföroreningshalterna minskar inte alls eller för långsamt för att målen ska kunna nås inom utsatt tid. Satsningar på klimatområdet leder ofta till en renare luft, men kemiska interaktioner mellan kvävedioxid och ozon innebär även att marknära ozon bryts ner långsammare i takt med att kvävehalterna minskar. Skånes närhet till kontinenten innebär även att länet drabbas av utsläpp som sker i andra europeiska länder.
Bara naturlig försurning
Åtgärdsarbetet som bedrivs av Länsstyrelsen Skåne, kalkning, är en viktig del i att skapa förutsättningar för en livskraftig biologi i sjöar och vattendrag under tiden som vi ser ständiga, men små förbättringar av läget gällande försurande nedfall. Fortfarande är cirka 35 procent av sjöarna i norra Skåne försurade. Kalkning kommer fortsatt vara den viktigaste åtgärden under ytterligare 20-30 år.
Läs hela texten om miljömålet Bara naturlig försurning 2021.
Giftfri miljö
Skåne är ett län med intensivt jordbruk, stor andel livsmedelsindustri och kemisk industri och bitvis hög befolkningstäthet. Detta innebär att tillsyn över jordbruk och industri samt strategiska insatser gentemot allmänhetens beteendemönster är viktiga åtgärder för att uppnå en giftfri miljö. Infriandet av en Giftfri miljö kräver dock internationella och nationella överenskommelser samt innovationer, och det krävs ett ambitiöst miljöarbete från alla aktörer i hela konsumtionskedjan.
Skyddande ozonskikt
Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut. Tack vare internationellt arbete och effektiv reglering genom lagstiftning finns tecken på att ozonskiktet börjar återhämta sig efter 2020 och en säkerställd återhämtning väntas ske fram till 2040. I Skåne arbetar tillsynsmyndigheter bland annat med kontroll av installerade köldmedier, gränsöverskridande avfallstransporter, reglering av lustgasutsläpp och information till lantbruk.
Säker strålmiljö
Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter att öka. En olycka i ett kärnkraftverk i annat län eller land skulle medföra risk för omfattande exponering av joniserande strålning. Länsstyrelsen arbetar med beredskap avseende utsläpp av radioaktiva ämnen och Lunds kommun arbetar med att ta fram en beredskapszon för European Spallation Source (ESS) i Lund. Den dagliga exponeringen från magnetfält och UV-strålning kan minskas via arbetsmiljöregler och information till allmänheten.
Ingen övergödning
I Skåne pågår ett mycket aktivt arbete mot övergödning som är ett av länets största miljöproblem. Ökad tillsyn av avloppsreningsverk och små avlopp, anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken, strukturkalkning, reduktionsfiske är åtgärder som genomförts. Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring samt odling av fånggrödor bidragit till att minska läckage av näringsämnen. Åtgärderna har lett till att halterna i sjöar och vattendrag överlag minskar men tyvärr ser vi inte samma trend i havet.
Levande sjöar och vattendrag
Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av bland annat exploatering, rensningar, vattenuttag, övergödning och bekämpningsmedel. Det strandnära byggandet är fortsatt högt i Skåne. Enbart 17 procent av de bedömda skånska ytvattenförekomsterna uppnår god status. Åtgärdsarbetet har intensifierats för att återskapa mer naturliga flöden och vattenmiljöer, med möjlighet för fisk och andra organismer att vandra fritt i vattensystemen. Skydd av sjöar och vattendrag har prioriterats, men arbetet går för långsamt.
Läs hela texten om miljömålet Levande sjöar och vattendrag 2021.
Grundvatten av god kvalitet
Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne, men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och i vissa områden råder konkurrens om vattnet. Regeringens dricksvattensatsning under åren 2018-2021 har lett till ett förstärkt åtgärdsarbete för att skydda de allmänna dricksvattentillgångarna, få bättre koll på vattenanvändningen, förbättra vattenhushållningen och trygga dricksvattentillgången. Åtgärderna behöver fortsätta om målet ska nås.
Hav i balans samt levande kust och skärgård
I havsmiljön kvarstår problem med övergödning, svaga fiskbestånd, obalans i ekosystem, gifter, skräp och exploatering. Ökad kunskap om var natur- och kulturvärden finns, hur de mår och om lämpliga åtgärder, skulle göra havsmiljöförvaltningen effektivare. Fisket och verksamheter som påverkar fiskbestånd behöver miljöanpassas och områdesskydden behöver bli fler och bättre. Uttag, utsläpp och fysisk påverkan måste styras av vad havsmiljön faktiskt tål och fokus på övervakning och åtgärder måste öka.
Läs mer om miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård 2021.
Myllrande våtmarker
Trots de senaste årens satsningar på anläggning av våtmarker, har vi fortfarande en mycket lång väg kvar till att uppnå miljömålet, vilket beror på de omfattande utdikningar som gjorts historiskt i Skåne. Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de vi har, så fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning.
Levande skogar
Miljöarbetet för skogen och i skogen går i positiv riktning, men kanske inte fullt så snabbt som det vore önskvärt. Tillgången på värdefulla skogsmiljöer är ännu inte säkrad i länet. Kvaliteten på miljöhänsynen behöver bli bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser krävs. Arbetet för god miljöhänsyn pågår kontinuerligt.
Ett rikt odlingslandskap
Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmark, slåtteräng samt åkermark. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden. Den viktigaste faktorn är aktiva lantbrukare och betande djur. Punktinsatser har gjorts i år för att öka förutsättningarna för vissa hotade arter. Dessa insatser har stor effekt lokalt. Flera vägsträckor har fått en anpassad skötsel för att ge växter och djur en bättre livsmiljö och spridningsmöjlighet.
God bebyggd miljö
Skånska städer och tätorter växer och förtätas, främst i kollektivtrafiknära lägen. Bullerutsatthet, markföroreningar och översvämningsrisk i ett förändrat klimat behöver lösas. Skånes högproduktiva åkermark behöver värnas för att säkra framtida livsmedelsbehov. Kommunerna har hög medvetenhet om utmaningarna och arbetar aktivt med strategiska frågor i översiktsplaner. Ändå krävs ökad samverkan mellan Skånes kommuner och olika samhällsbyggnadsaktörer. Hos den enskilde behövs livsstilsförändringar.
Ett rikt växt- och djurliv
I det skånska landskapet minskar värdefulla habitat, många arter är hotade och spridning av främmande arter fortsätter. Brist på grönblå infrastrukturer förhindrar arter att sprida sig i landskapet. Tillståndet för den biologiska mångfalden är inte hållbart och påverkan på ekosystemen fortsatt hög. Det är nödvändigt med större hänsyn av alla verksamheter när resurser nyttjas, samt behov av ökat skydd och skötsel av naturmiljöer och anpassade styrmedel.
