Start › Sammanfattning Miljötillståndet 2022
Inget av de tolv miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås till år 2030. Samtidigt pågår mycket bra åtgärdsarbete. Det är tydligt att när tillräckliga resurser avsätts så genomförs fler åtgärder och åtgärder av mer helhetskaraktär och arbetet går framåt i en takt som gör en del av målen möjliga att nå inom överskådlig framtid – men eftersom resurserna ofta är knappa och tillfälliga riskerar arbetet att avstanna lika fort igen.
Minskningstakten för växthusgasutsläpp har stannat av och det behövs skärpta nationella styrmedel tillsammans med fler regionala och lokala åtgärder. Takten måste flerdubblas de kommande åren för att Skåne ska nå sitt regionala mål om 80 procent lägre växthusgasutsläpp år 2030 jämfört med 1990.
11 av de 12 miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms inte kunna nås till år 2030. Grundvatten av god kvalitet kan vara nära att nås, vilket är en mera positiv bedömning än tidigare.
Utvecklingen i miljön bedöms vara oförändrad jämfört med tidigare. Enda undantaget är Hav i balans samt levande kust och skärgård. Tidigare år har det saknats kunskapsunderlag för att kunna bedöma utvecklingen i miljön. Men med anledning av fiskbeståndens tillstånd bedöms utvecklingen som entydigt negativ.
Endast två mål, Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö, bedöms ha en positiv utveckling. Miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv har en fortsatt negativ utveckling. För övriga mål går det inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön eller så finns det inte tillräckligt med underlag för att kunna göra en bedömning.
Många viktiga åtgärder görs i Skåne, men gemensamt för samtliga mål är att arbetet behöver påskyndas och fler åtgärder behöver vidtas för att miljömålen ska kunna nås.
Naturmiljöer i skyddade områden har skötts och restaurerats i hög takt under 2021, bland annat skötselåtgärder på rikkärrslokaler och restaurering/anläggning av småvatten för lökgroda och strandpadda. Under året har flera biotopvårdande och vandringsfrämjande åtgärder utförts i Skånes vattendrag.
Flera satsningar har gjorts för att skydda dricksvatten, som skydd av allmänna dricksvattentillgångarna, bättre koll på vattenanvändning och förbättrad vattenhushållning.
Ökad tillsyn av avloppsreningsverk och små avlopp, anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken, strukturkalkning, reduktionsfiske har genomförts för att minska övergödningen. En studie om utsläpp av läkemedelsrester från avloppsreningsverk har genomförts och användas redan som underlag för prioritering inom tillsyn och prövning av verksamheter i länet.
Många mindre åtgärder genomförs för att nå målet om Hav i balans, men i jämförelse med pågående miljöpåverkan och kvarvarande effekter av historisk påverkan, är åtgärderna och förvaltningsförändringarna för små.
Stora satsningar på information, ökad kunskap och åtgärder för att gynna vilda pollinatörer har genomförts och bekämpandet av invasiva främmande arter fortsätter. Stora områden på både land och hav har skyddats som naturreservat, bland annat över 400 hektar skogsmark med höga naturvärden.
JA: Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås.
NÄRA: Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås.
NEJ: Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.
NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.
OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.
Med mindre än tio år kvar till år 2030 är möjligheten att nå generationsmålet liten. Andelen förnybar energi ökar visserligen något men förändringstakten har saktat ner. Utvecklingen för den biologiska mångfalden är negativ, främst på grund av markanvändningen som lett till att miljöer som gynnar den biologiska mångfalden endast finns kvar som små isolerade fragment i landskapet. De motverkande åtgärder vi gör är för få och räcker inte för att vända utvecklingen. Varje år minskar arealen högklassig jordbruksmark på grund av exploatering och konkurrensen om mark är hård. I speciellt de sydvästra delarna av länet finns det mycket lite natur som är tillgänglig för friluftslivet. Inom flera områden kommer klimatförändringar förvärra situationen ytterligare. Fiskbestånden har redan minskat drastiskt. Vi är idag långt ifrån den omfattande samhällsomställningen som krävs. Ju fortare omställningen behöver gå, desto oftare kommer vi att ställas inför situationer med konflikter mellan olika mål.
Växthusgasutsläppen i Skåne minskade med drygt 37 procent mellan 1990 och 2019, vilket främst beror på halverade utsläpp från industrin och utfasningen av fossil uppvärmning. Minskningen har stannat av och skärpta nationella styrmedel behövs, tillsammans med fler verktyg och åtgärder på regional och lokal nivå, för att uppnå en Begränsad klimatpåverkan. De sektorer som släpper ut mest växthusgaser är transporter, jordbruk och industri.
Läs hela texten om miljömålet Begränsad klimatpåverkan 2022.
Flera av preciseringarna är nära att nås. Klimatsatsningar leder ofta till en renare luft, men sänkta kvävedioxidhalter leder även till att marknära ozon bryts ner långsammare. Åtgärder för att förhindra bildandet av marknära ozon behövs. Luftföroreningar har i många fall sitt ursprung i utsläpp utomlands, samtidigt som utsläpp från Sverige i sin tur hamnar i andra länder. Internationella samarbeten och överenskommelser om minskade utsläpp behövs för att komma tillrätta med denna problematik.
Ungefär 35 procent av sjöarna i norra Skåne är försurade, men sakta minskar det försurande nedfallet. Det kalkningsarbete som Länsstyrelsen Skåne bedriver kommer i ytterligare 20–30 år vara den viktigaste åtgärden för att skapa en livskraftig biologi i sjöar och vattendrag. Minskningen av försurande nedfall gör att skogsbrukets försurande roll kommer få en större betydelse i framtiden, och åtgärder såsom askåterföring på skogsmark måste öka avsevärt.
Läs hela texten om miljömålet Bara naturlig försurning 2022.
Skåne är ett län med intensivt jordbruk, stor andel livsmedelsindustri och kemisk industri och bitvis hög befolkningstäthet. Detta gör att tillsyn över jordbruk och industri samt strategiska insatser gentemot allmänhetens beteendemönster är viktiga åtgärder för att uppnå en Giftfri miljö. Infriandet av en Giftfri miljö kräver dock internationella och nationella överenskommelser samt innovationer, och det krävs ett ambitiöst miljöarbete från alla aktörer i hela produktions- och konsumtionskedjan.
Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut. Tack vare internationellt arbete och effektiv reglering genom lagstiftning finns tecken på att ozonskiktet börjar återhämta sig. En säkerställd påbörjad återväxt väntas först mellan åren 2020 och 2040.
Läs hela texten om miljömålet Skyddande ozonskikt 2022.
Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter att öka. En olycka i ett kärnkraftverk i annat län eller land skulle medföra risk för omfattande exponering av joniserande strålning. Länsstyrelsen arbetar med beredskap avseende utsläpp av radioaktiva ämnen och Lunds kommun arbetar med att ta fram en beredskapszon för European Spallation Source (ESS) i Lund. Den dagliga exponeringen från magnetfält och UV-strålning kan minskas via arbetsmiljöregler och information till allmänheten, främst barn.
I Skåne pågår ett mycket aktivt arbete mot övergödning som är ett av länets största miljöproblem. Ökad tillsyn av avloppsreningsverk och små avlopp, anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken, strukturkalkning, reduktionsfiske är åtgärder som genomförts. Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring samt odling av fånggrödor bidragit till minskat näringsämnesläckage. Åtgärderna har lett till att halterna i sjöar och vattendrag överlag minskar men tyvärr ses inte samma trend i havet.
Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av exploatering, rensningar, vattenuttag, övergödning och bekämpningsmedel. Bara 16 procent av de bedömda skånska ytvattenförekomsterna uppnår god status. Åtgärdsarbetet har intensifierats för att återskapa mer naturliga flöden och vattenmiljöer, med möjlighet för fisk och andra organismer att vandra fritt i vattensystemen. Skydd av sjöar och vattendrag har prioriterats, men arbetet går för långsamt. Det strandnära byggandet är fortsatt mycket omfattande.
Läs hela texten om miljömålet Levande sjöar och vattendrag 2022.
Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne, men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och i vissa områden råder konkurrens om vattnet. Regeringens dricksvattensatsning under åren 2018–2021 har lett till ett förstärkt åtgärdsarbete för att skydda de allmänna dricksvattentillgångarna, få bättre koll på vattenanvändningen, förbättra vattenhushållningen och trygga dricksvattentillgången. Åtgärderna behöver fortsätta om målet ska nås till 2030.
Skånes havsmiljö har problem med övergödning, svaga fiskbestånd, obalans i ekosystem, gifter, skräp och exploatering. Mer kunskap om var natur- och kulturvärden finns, hur de mår och om lämpliga åtgärder, behövs för effektivare havsmiljöförvaltning. Fisket och verksamheter som påverkar fiskbestånd behöver miljöanpassas och områdesskydden behöver bli fler och bättre. Uttag, utsläpp och fysisk påverkan måste styras av vad havsmiljön faktiskt tål och fokus på övervakning och åtgärder måste öka.
Läs mer om miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård 2022.
Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de våtmarker vi har så fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning. Klimat¬förändringar medför därtill ytterligare utmaningar och konkurrensen om mark försvårar våtmarksanläggandet i Skåne. Kontinuitet i arbetet med både återskapande och bevarande är av största vikt för att vända trenden uppåt.
Miljöarbetet för de skånska skogarna går i positiv riktning, men kanske inte fullt så snabbt som det vore önskvärt. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas formellt. Kvaliteten på miljöhänsynen behöver bli bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser krävs.
En förutsättning för Ett rikt odlingslandskap är att naturvärdena som finns i olika landskapselement bevaras. Den totala åkerarealen har under längre tid minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden. De viktigaste faktorerna för ett rikt odlingslandskap är aktiva lantbrukare och betande djur.
Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne, kommuner och andra samhällsbyggnadsaktörer arbetar målinriktat mot att nå miljömålet god bebyggd miljö till 2030. Kommunernas fysiska planering spelar en mycket viktig roll för att skapa goda förutsättningar för en god bebyggd miljö. Kommunala översiktsplaner och detaljplaner hålls aktuella i samtliga skånska kommuner. Trots att trenden för utvecklingen är positiv bedöms inte de nuvarande resurserna vara tillräckliga för att nå miljömålet till 2030.
Värdefulla habitat fragmenteras i det skånska landskapet, antalet hotade arter ökar och invasiva främmande arter fortsätter att sprida sig. Brist på grön infrastruktur i landskapet förhindrar arter att sprida sig. Tillståndet för naturtyper och arter är inte gynnsam och påverkan på ekosystemen fortsatt hög. Större hänsyn behöver tas vid allt nyttjande av landskapet, skydd och skötsel av naturmiljöer behöver öka, liksom anpassade styrmedel.