Start › Sammanfattning Miljötillståndet 2023
För att hantera problemen med försurning och övergödning har arbete för minskade utsläpp pågått under decennier, och vi ser nu långsamt en viss förbättring, men det är långt kvar innan människans påverkan på miljön börjar avklinga. För fiskbestånden i havet blir situationen fortfarande värre. Restaurering och nyskapande av våtmarker, till nytta för flera miljömål, är beroende av kontinuitet i arbetet, och lämplig mark börjar bli ohanterligt dyr i Skåne. Nödvändiga lagförändringar kommer inte till stånd. Nästan alla större åtgärder för att nå miljömålen, utöver tillsyn och prövning, genomförs med tillfällig finansiering genom sökta projekt och program eller tillfälliga tillskott från regeringen, vilket påverkar vårt långsiktiga arbete för en miljömässigt hållbar framtid.
Inget av de miljökvalitetsmål som följs upp regionalt bedöms kunna nås till år 2030. För miljömålet Levande skogar har trendpilen sedan förra året ändrats från neutral till negativ, det vill säga utvecklingen bedöms nu gå åt fel håll.
Konkurrensen om mark är stor i Skåne. Länets högkvalitativa jordbruksmark är värdefull för livsmedelsproduktion. När våtmarker ska restaureras eller återskapas är det ofta just i odlingslandskapet det sker; på mark som är bebyggd är det ännu svårare att återskapa. Samtidigt behövs fler bostäder. Energiproduktionen i Skåne behöver bli större, men ska inte heller påverka möjligheten till livsmedelsproduktion, vilket försvårar för solcellsparker. Den biologiska mångfalden är undanträngd och knappt fyra procent av landytan har formellt skydd. Skydd av värdefulla vatten kompliceras av många sakägare.
Även grundvattnet ska räcka till mycket. De senaste årens extrasatsning från regeringen har ökat chanserna att nå grundvattenmålet, en effekt som riskerar att avstanna snabbt vid uteblivna medel. Grundvattnet behöver också bättre skydd, inte minst mot olika miljögifter.
Av torskbestånden runt Skånes kust är ett bestånd nära kollaps och ett annat kvar på bottennivåer efter en tidigare kollaps. Obalansen i ekosystemen ger långtgående effekter, bland annat förvärrar bristen på rovfiskar övergödningseffekterna i havet. Den mycket invasiva vandrarmusslan har under året påträffats i ett par skånska sjöar.
Totalt är 18 nya vattenskyddsområden i olika delar av tillblivelseprocessen eller har nyligen blivit beslutade, och skånska kommuner arbetar aktivt med både skydd och utökad provtagning av vattentäkter.
Länsstyrelsen Skåne har beviljat tillstånd till fyra recirkulerande akvatiska system för odling av fisk, där både flytgödsel och restvatten som produceras i verksamheten ska användas som gödsel och bevattning på åkermark.
Länsstyrelsen Skåne har arbetat intensivt med olika typer av förberedelser för omprövning av vattenkraft enligt den nationella planen (NAP) med syfte att uppnå nationella energi- och miljömål.
Viktigt tillsynsarbete utförs bland annat kopplat till energihushållning, grundvattenuttag, vattenskyddsområden, utsläpp till vatten, hantering av förorenat släckvatten, läckage av växtskyddsmedel, samt förvaring och hantering av kemikalier.
Vid prövning av verksamheter ställs bland annat hårda och specifika krav på åtgärder för att minska ammoniakutsläpp. Länsstyrelsen Skåne arbetar för att farliga kemiska ämnen inte ska tillåtas vid nya tillstånd om det inte är absolut nödvändigt. Flera större bolag har självmant föreslagit strängare krav på sina egna utsläpp.
Många åtgärder finansieras som projekt. På klimatområdet handlar det bland annat om ERUF-projekt nischade för att åstadkomma förändring där Länsstyrelsen Skåne ser åtgärdsluckor. Både på land och i vatten bedriver Länsstyrelsen LIFE-projekt för att åstadkomma helhetsförändringar för komplexa naturtyper. I båda sammanhangen behövs dock omställning i mycket större skala än tids- och geografibegränsade projekt kan åstadkomma.
JA: Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås.
NÄRA: Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås.
NEJ: Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.
NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.
OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.
Med mindre än tio år kvar till år 2030 är möjligheten att nå generationsmålet liten, trots många genomförda åtgärder. Ett flertal insatser omfattar samverkan och dialog mellan myndigheter, företag och organisationer och syftar till samhällsomställning, men resultat kan inte alltid ses med en gång.
Arbete för hållbar vattenhushållning förväntas ge minskad dricksvattenanvändning. Åtgärder från det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen har börjat genomföras. Kartläggning av friluftsområden kan förbättra den fysiska planeringen för friluftslivet. Det finns åtgärder som redan gett resultat ur ett Agenda 2030-perspektiv, genom att bidra till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Naturnära jobb har bidragit både till meningsfull sysselsättning och restaurering av våtmarker. Solcellsanläggningar och biogasanläggningar bidrar till förnybar energi och ekonomisk utveckling samt minskar energi-stressen i det säkerhetspolitiska läget.
Växthusgasutsläppen i Skåne kommer främst från transporter, jordbruk och industri. Under åren 1990–2020 minskade utsläppen med 41 procent, främst tack vare halverade utsläpp från industrin och utfasning av fossil uppvärmning. Minskningen 2019–2020 var 5,5 procent, en tredubbling jämfört med året innan. Denna pandemieffekt ledde ändå inte till en tillräckligt hög minskningstakt för att nå klimatmålen. Därför behövs både skärpta nationella styrmedel och fler åtgärder på regional och lokal nivå.
Flera av preciseringarna är nära att nås och satsningar på klimatområdet bidrar till detta. Ett undantag är det marknära ozonet, vilket kräver riktade åtgärder för att förhindra dess uppkomst. Ny forskning på luftföroreningars skada pekar däremot på att målet om att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas riskerar att missas trots ett uppfyllande av befintliga riktvärden. Om målet ska uppnås behöver ambitionerna höjas och våra riktvärden skärpas.
Ungefär 35 procent av sjöarna i norra Skåne är försurade, men sakta minskar det försurande nedfallet. Det åtgärdsarbete som Länsstyrelsen Skåne bedriver, kalkning, kommer fortsatt vara den viktigaste åtgärden för att skapa en livskraftig biologi i sjöar och vattendrag i ytterligare 20–30 år. Minskningen av försurande nedfall gör att skogsbrukets försurande roll kommer få en större betydelse i framtiden och åtgärder såsom askåterföring på skogsmark måste öka avsevärt.
Skåne är ett län med intensivt jordbruk, stor andel livsmedelsindustri och kemisk industri och bitvis hög befolkningstäthet. Detta gör att tillsyn över jordbruk och industri samt strategiska insatser gentemot allmänhetens beteendemönster är viktiga åtgärder för att uppnå en Giftfri miljö. Infriandet av en Giftfri miljö kräver dock internationella och nationella överenskommelser samt innovationer, samt ett ambitiöst miljöarbete från alla aktörer i hela produktions- och konsumtionskedjan.
Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut. Tack vare internationellt arbete och effektiv reglering genom lagstiftning finns tecken på att ozonskiktet börjar återhämta sig. En säkerställd påbörjad återväxt väntas först
Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter att öka. En olycka i ett kärnkraftverk i annat län eller land skulle medföra risk för omfattande exponering av joniserande strålning. Länsstyrelsen arbetar med beredskap avseende utsläpp av radioaktiva ämnen och Lunds kommun arbetar med att ta fram en beredskapszon för European Spallation Source (ESS). Uppmätta värden från magnetfält klarar aktuella gränser. Den dagliga exponeringen från UV-strålning kan minskas via information till allmänheten, främst barn.
I Skåne pågår ett mycket aktivt arbete mot övergödning som är ett av länets största miljöproblem. Ökad tillsyn av avloppsreningsverk och små avlopp, anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken, strukturkalkning och reduktionsfiske är åtgärder som genomförts. Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring samt odling av fånggrödor bidragit till minskat näringsämnesläckage. Åtgärderna har lett till att halterna i sjöar och vattendrag över lag minskar, men tyvärr ses inte samma trend i havet.
Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av exploatering, rensningar, vattenuttag, övergödning och bekämpningsmedel. Bara 16 procent av de bedömda skånska ytvattenförekomsterna uppnår god status. Åtgärdsarbetet har intensifierats för att återskapa mer naturliga flöden och vattenmiljöer, med möjlighet för fisk och andra organismer att vandra fritt i vattensystemen. Skydd av sjöar och vattendrag har prioriterats, men arbetet går för långsamt. Det strandnära byggandet är fortsatt mycket omfattande.
Hela texten om miljömålet Levande sjöar och vattendrag 2023.
Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne, men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och i vissa områden råder konkurrens om vattnet. Regeringens dricksvattensatsning under åren 2018–2022 har lett till ett förstärkt åtgärdsarbete för att skydda de allmänna dricksvattentillgångarna, få bättre koll på vattenanvändningen, förbättra vattenhushållningen och trygga dricksvattentillgången. Åtgärderna behöver fortsätta om målet ska nås till 2030.
Skånes havsmiljö har problem med övergödning, svaga fiskbestånd, obalans i ekosystem, gifter, skräp och exploatering. Mer kunskap om var natur- och kulturvärden finns, hur de mår och om lämpliga åtgärder, behövs för effektivare havsmiljöförvaltning. Fisket och verksamheter som påverkar fiskbestånd behöver miljöanpassas och områdesskydden behöver bli fler och bättre. Uttag, utsläpp och fysisk påverkan måste styras av vad havsmiljön faktiskt tål och fokus på övervakning och åtgärder måste öka.
Hela texten om miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård 2023.
Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de våtmarker vi har, fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning. Klimatförändringar medför därtill ytterligare utmaningar, och konkurrensen om mark försvårar våtmarksanläggandet i Skåne. Kontinuitet i arbetet med både återskapande och bevarande är av största vikt för att vända trenden uppåt.
Miljöarbetet för de skånska skogarna går i positiv riktning, men inte fullt så snabbt som det vore önskvärt. Trenden för utvecklingen i miljön har ändrats från neutral till negativ eftersom den svagt positiva trenden har brutits för flera viktiga indikatorer. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas formellt. Målet för Levande skogar kommer inte att nås till 2030 om inte kvaliteten på miljöhänsynen blir bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser görs.
Den totala åkerarealen har under längre tid minskat på grund av rationalisering inom jordbruket och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat, liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Rådgivning till lantbrukare och investeringar på landsbygden kan ge mer lönsamma företag och ett mer hållbart nyttjande av jordbruksmarken. Detta leder i förlängningen till att landskapet hålls öppet och ökar den biologiska mångfalden.
Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne, de skånska kommunerna med flera aktörer arbetar målinriktat för att nå miljömålet. Kommunernas fysiska planering spelar en mycket viktig roll för att skapa bra förutsättningar för en god bebyggd miljö. Samtliga skånska kommuner arbetar med att hålla kommunala översiktsplaner aktuella, och Länsstyrelsen har en viktig rådgivande roll. Trots att trenden för utvecklingen är positiv bedöms inte de nuvarande resurserna vara tillräckliga för att nå miljömålet till 2030.
Värdefulla habitat fragmenteras och försämras i det skånska landskapet, antalet hotade arter ökar, och invasiva främmande arter fortsätter att spridas. Brist på grön infrastruktur i landskapet förhindrar arter att röra sig fritt. Tillståndet för naturtyper och arter är inte gynnsamt, och påverkan på ekosystemen fortsatt hög. Större hänsyn behöver tas vid allt nyttjande av landskapet, och skydd och skötsel av naturmiljöer behöver öka, liksom anpassade styrmedel.