De senaste veckorna har utsläpp av orenat avloppsvatten till Öresund varit en stor fråga i media. Det är inte helt okomplicerat att försöka sätta sig in i vad som orsakar dessa utsläpp och vad de har för betydelse och påverkan, men en bra utgångspunkt är att ta avstamp i EU:s vattendirektiv.

 

Senaste klassning av ekologisk status. Skärmdump från https://viss.lansstyrelsen.se/

Bild 1: Senaste klassning av ekologisk status. Skärmdump från viss.lansstyrelsen.se

Enligt vattendirektivet ska alla EU-länder nå god status i sina vatten senast 2027. För Öresund har både Sverige och Danmark ganska långt kvar för att nå god ekologisk status i kustvattnet. I Skåne har den nordligaste delen av Öresund god ekologisk status, medan delområdena söderut har måttlig ekologisk status. För samtliga svenska delområden i Öresund är det dock antingen osäkert om, eller så finns det en tydlig risk för att de inte kommer att ha, god ekologisk status 2027. I den senaste danska klassningen för några år sedan bedömdes två av de tre kustvattenområdena i Öresund ha måttlig status. Det tredje bedömdes ha otillfredsställande status.

Den största skillnaden mellan Sverige och Danmark syns i den norra delen av Öresund. Här har det svenska delområdet klassats till god status och den danska till otillfredsställande status, det vill säga två kategorier sämre. Den svenska klassningen är dock nyare och bygger på senare data än vad den danska klassningen gör. Denna haltande jämförelse kommer att bli något bättre när den nya danska klassningen är klar.

Senaste klassning av kvalitetsfaktorn Näringsämnen. Skärmdump från https://viss.lansstyrelsen.se/

Bild 2. Senaste klassning av kvalitetsfaktorn Näringsämnen. Skärmdump från viss.lansstyrelsen.se

Det finns dock fler problem med att jämföra svenska och danska klassningar av kustvatten, till exempel att länderna inte använder mätparametrar på samma sätt. I Skåne påverkas den ekologiska statusen dels av de tre biologiska så kallade kvalitetsfaktorerna alger/sjögräs, växtplankton och bottendjur, dels av de uppmätta näringsämneshalterna. I Danmark används inte de faktiska halterna av näringsämnen, utan den ekologiska statusen styrs istället helt och hållet av de biologiska kvalitetsfaktorerna ålgräs, växtplankton och bottendjur. I den senaste klassningen finns ytterligare skillnader att peka på. I Sverige väljs den mest representativa kvalitetsfaktorn ut för att beskriva den övergripande ekologiska statusen, medan man i Danmark låter den kvalitetsfaktor som har sämst status individuellt styra den ekologiska statusen.

Dessa statusklassningar är en del av arbetet med EU:s vattendirektiv. Vattendirektivet kräver både att vi bedömer statusen för våra vatten, risken för att områdena inte når sina krav till de utsatta målåren, och att vi tar fram åtgärder för nå målen. Tack vare vattendirektivet och mätningar i miljön så vet vi en hel del om hur läget ser ut och vilka åtgärder som krävs. När vi sammanfattar den nya klassningsrundan så kommer den samlade kunskap om tillståndet i havsmiljön att ta ännu ett steg framåt.

En del av problemen i Öresund beror på övergödning, alltså att vattnet har för höga halter av näringsämnen. På vissa känsliga platser leder detta ibland till att syre förbrukas snabbare än vad det tillkommer och att syrenivåerna blir skadligt låga. Detta sker framför allt i djuphålor, i områden precis under språngskiktet (gränsskiktet där sötare vatten flyter ovanpå saltare vatten) samt inne i vikar och bukter med ett långsammare vattenutbyte. När det blir syrebrist dör många av de djur som inte kan eller hinner flytta sig från det drabbade området. Syrebrist på bottnarna är en av övergödningens negativa konsekvenser. För att undvika dessa konsekvenser är det viktigt att utsläppen och halterna av näringsämnen i Öresund minskar.

Bräddningar kallas de tillfälliga utsläpp som sker när avloppens ledningsnät får ta emot för mycket vatten. Delar av avloppsvattnet rinner då över spärrar och kommer orenat ut i sjöar, vattendrag eller havet. Det finns flera orsaker till att för mycket vatten rinner in i ledningsnäten, till exempel gamla ledningar som kombinerar avloppsvatten och dagvatten, stora hårdgjorda ytor och en försämrad vattenbuffrande förmåga i landskapet, läckor i ledningarna, samt underdimensionerade ledningar och reningsverk.

Bräddningarnas utsläpp består ofta till stor del av regnvatten, men de innehåller också orenat vatten från till exempel toaletter och duschar. På det stora hela är bräddningarna små källor till näringsämnen i havet. Detta gäller i jämförelse med flera andra källor och framför allt jämfört med den samlade näringsämnespåverkan som över tid är den främsta faktorn som styr den ekologiska statusen i Öresund. Faktum är att de ständigt pågående utsläppen av renat vatten från kommunala avloppsreningsverk är en klart större källa till näringsämnen än vad den samlade näringsämnespåverkan från bräddningarna är. Den överlägset största källan till näringsämnen i Öresund är dock jordbruket, som står för ungefär hälften av all fosfor och minst tre fjärdedelar av kvävet.

Men givetvis bör alla källor kapa sina utsläpp för att bidra till minskade näringsnivåer, detta gäller såklart även bräddningarna. Även om de bara har en marginell påverkan på den ekologiska statusen i större områden och över en längre tid, så kan bräddning ha en klart negativ effekt lokalt och under kortare perioder. Framför allt kan de vara en hälsorisk för badande och andra i vattnet som kan få i sig bakterier och virus, men lokalt kan också djur och växter drabbas hårt.

Bilderna är skärmdumpar från viss.lansstyrelsen.se. Bild 1 visar senaste klassning av ekologisk status. Bild 2 visar senaste klassning av kvalitetsfaktorn Näringsämnen. Som synes är dessa klassningar identiska i dessa skånska vattenförekomster. I Skåne är det ofta halterna av näringsämnen som är en avgörande faktor för den övergripande ekologiska statusen.

Mer information